Att kombinera skrivande och jobb kan vara svårt av flera anledningar. Inte minst när man är på ett jobbmöte och ska ta fram anteckningarna inför dagens möte, men istället får fram anteckningarna inför handlingen i nästa bok.
Anteckningarna rörde huvudpersonens och kärleksintressets uppraggning, och inkluderade viktiga frågor som: “När hångla upp?!”, “Har han en personlighet?” och “Raggningstips?” Tyvärr var det inte riktigt vad just det här mötet skulle handla om. Att allt var skrivet med tjock, svart penna och för säkerhets skull dessutom inringat hjälpte inte.
Men det hade kunnat vara värre, som min vän tröstade mig med när jag berättade om det för honom. Jag hade kunnat skriva en deckare, och haft anteckningar som: “När hångla upp?!” – “Måste dö?” – “Raggningstips?” – “Alt. köttyxa – pianotråd?” – “hitta alibi!!!”