Jag minns inte vem, men häromdagen var det någon som sa till mig att det verkar så “himla mycket vanligare att ha skrivdrömmar nu för tiden”. Att det vimlar av folk som vill skriva böcker, att det finns magasin riktade enbart till folk som vill skriva (Ja, tidningen Skriva!, hen menade dig!), skrivbloggar, skrivgrupper, skrivkurser, what have you. Men jag vet inte, är det så mycket vanligare nu att människor vill skriva, egentligen? Eller är det bara internet som är den stora skillnaden? Att man liksom kan hitta likasinnade och prata med på ett annat sätt nu än man kunde innan? Att det märks mer vad folk har för intressen, för att de basunerar ut dem på Twitter, istället för att skriva om dem i sin dagbok?
Eller så finns det verkligen ett större intresse för att skriva nu för tiden. Jag vet inte.
Vad jag vet är att jag allt oftare får frågor från folk som vill att jag ska lektörsläsa deras manus (mot ersättning), innan de skickar in manuset till ett bokförlag och förhoppningsvis så småningom får ett JA! och blir utgivna. Så att de kan få tips om vad de behöver jobba mer med, vad som funkar, vad som inte funkar etc. Den tjänsten hade jag aldrig ens hört talas om själv, när jag började skriva. Eller ens när jag fick frågan första gången, (var till exempel tvungen att googla “lektörsläsning” illa kvickt för att veta vad som var rimligt att ta betalt). Det är ett väldigt roligt jobb, hur som helst. Jag läser noga, går igenom hela manuset, skriver ner 2-3 sidor med konstruktiv kritik och skickar iväg den till författaren, och sedan mejlar hen och jag lite fram och tillbaka med olika frågeställningar. “Tror du det blir bättre om jag gör så här?” “Vad tänkte du om slutet?” “Vad fick du för känsla för inledningen?” och så vidare. Ibland händer det att en författare hör av sig ett halvår senare med ett jubel i inkorgen efter att ha fått ett förlagskontrakt. Då blir jag väldigt glad. (OBS! På ett glatt sätt. Inte ett malligt. Jag inbillar mig inte för en sekund att det är min förtjänst, för det är det verkligen inte.)
Det är så klart långt ifrån alla som låter sina manus passera via en lektör innan de skickar in till ett förlag, men nog måste det i alla fall vara vanligare nu för tiden? Eller? När jag gör om den där googlingen på “lektörsläsning” nu så poppar det i alla fall upp fler resultat än för tre år sedan.
Aja.
Ni får göra vad ni vill med den trendspaningen.
Men visst är det lite fint att tänka sig att Sverige är fullt av skrivande människor?
Jag håller med dig. Vet inte om det finns ett större intresse egentligen, men skrivandet har blivit mer publikt. Från de första försöken till de etablerade författarna. Och det i sin tur gör säkert att skrivandet lockar fler. Det verkar också som om barn (tycker jag i alla fall mig märka på mina egna barn) är rätt drivna i berättandet tidigt. Säkert både från böcker, men också tv och olika spel. Intressant att se hur het debatten är kring att läsandet sjunker, men hur ligger det till med skrivandet, och vilket skrivande (och läsande) är det som värderas? Anses det lika “fint” att skriva som att läsa?
Men verkligen, “ingen läser, men alla skriver”, vilken intressant rapport DET hade varit! Tror i och för sig att de skrivintresserade människor jag känner till också i rätt hög grad är läsande människor, ofta går väl de där två intressena hand i hand.