Idag hade jag äran att bli intervjuad av Patrik Qvicker från SvT Gävle Dala. Han kom körande från Transtrand, inga problem. I Malungs kommun är vi vana att köra långt. Jag kunde åka till Falun på teater – sexton mil en väg, eller till Vansbro på bio, det var ju nästgårds, endast tio mil tur och retur. Jag hade författaraftnar i Gävle, Karlstad, Avesta eller Västerås och körde hem samma kväll. Det var under de där färderna som många av novellerna i min nyss utkomna Krimineller tänktes fram. Det kunde vara lite spöklikt med de öde skogsvägarna, de höga snövallarna, samt en viss trötthet på grund av den sena timmen. Då höll jag mig vaken med diverse fasor och när jag kom hem skrev jag ner min skiss innan jag somnade. Till exempel det som händer om man litar för mycket på sin gps i kriminellen Vägledning från helvetet.
Men Patrik, som normalt arbetar för Sälen-tv, var av naturliga skäl mest intresserad av min kriminell En mördare går ännu lös om det verkliga mordet i Lima på den snälla lärarinnan Selma Dahl. Detta mord kastar ännu sin skugga över byarna norr om Malung. Vem gjorde det? Varför gjorde han det? Vem äger ett par stövlar av märket Semperit? Hur kunde han gå fri trots den massiva polisiära insatsen?
Ingen vet och ingen lär få veta. Hade DNA-tekniken varit fullt utvecklad 1971 när detta hände hade mordet sannolikt klarats upp.
Fast alla vet ändå, vem som gjorde det. Folk i Lima, även poliser, alla vet.
Men när jag trycker i med frågor, så pekar de alla åt olika håll. Det var han. Nej det var han.
Det skaver, det skaver, att sanningen aldrig någonsin lär komma fram.
Tyvärr bjöd Göteborg på ruskigt väder denna dag, mörkt och blött och kallt i vinden men Patrik var inte den som var den, han hade redan skrapat rutorna däruppe i Transtrand flera morgnar å rad. Han spelade in mer än en halvtimme och inslaget blir ju bara en minut eller två så hur det blev vet jag inte. Det är obehagligt att se sig själv på tv, men äsch vad gör det där om hundra år. Titta gärna på SvT Play, troligen sänds inslaget på fredag kväll.