En gång gjorde jag en författarturné i Tyskland. Det kom svenskar till varje framträdande.
När jag framträder i Sverige kommer det folk från Malung. Så även denna kväll här uppe i Luleå, två olika malungsbor smög sig fram med den klassiska repliken I e fro Malung.
Jag förstår inte hur lilla Malung kan föda Sveriges alla kommuner med befolkning? Det beror nog på reminiscenser från vår flerhundraåriga vandringshistoria men jag får ändå inte ihop det rent matematiskt. Jag har hört personer som har varit ända borta på Hawaii eller Nya Zeeland och vad händer – jo de hör malungsmål från bordet bredvid!
Tack för att ni kom alla ni andra också. Ett sextiotal åhörare lyssnade på Kerstin Wixes samtal med mig i Lilla salen i Kulturens hus här i Luleå. Tiden flög iväg, vi hade roligt, Kerstin var påläst, det blev intressant.
Plötsligt var det över och jag ombads signera. Det var smygsläpp för Krimineller, Akademibokhandeln kom påpassligt och sålde. Boken fick spontana lovprisningar för sitt utseende! Det är roligt när ens barn har fina kläder, jag sträckte på mig, även om det inte är jag som har skapat de där kläderna. Bilder från kvällen finns på min facebooksida, kom gärna och häng med där också.
I arvodet ingick torkat renkött. Det har jag aldrig ätit, jag är skeptisk. Arrangörerna försäkrade dock att jag kommer att göra vågen.
Den som överlever får se.
God natt från Luleå!