Bokmässans första dag är över. Jag är helt slutkörd och förundrad över hur mycket intryck och inspiration man kan ta in på en ynka dag. Det är otroligt många människor som samlas i Göteborg de här dagarna för att få insupa och diskutera allt mellan himmel och jord, eller kanske snarare mellan bok och bibliotek.
Det kan vara stort att få träffa en författare vars böcker man uppskattar mycket. Jag själv fann mig smått starstruck och svag i knäna idag när jag träffade Jenny Jägerfeld och fick novellsamlingen Het signerad.
Det fanns så mycket jag ville säga. Som att hennes svarta humor är klockren och att hennes musikreferenser (jag tänker här framförallt på boken Här ligger jag och blöder) ger boken ett eget soundtrack och en djupare mening. Att hon får mig att känna mig som en tonåring igen för att sättet hon beskriver ungdomar och deras vardag på går rakt in i mitt hjärta.
I verkligheten fånlog jag nog mest och lyckades klämma ur mig mitt namn och ett tack. Men för mig räckte det mer än väl. Och den här sortens möten är bokmässan full av. Läsare som får möta sina favoritförfattare, författare som får möta sina läsare. Och visst är det smått hysteriskt med tokmycket folk och visst kan det ibland kännas som att den kommersiella delen av bokmässan allt mer tar över. Men det är också något mer och det är därför jag vet att jag och många med mig ständigt återvänder. För att få bli svag i knäna vid mötet med sin favoritförfattare. För att få lyssna på inspirerande biblioteksprojekt, möta gamla kollegor och vänner och förkovra sig i all den kultur som erbjuds.
För mig är bokmässan slut för det här året men jag önskar er andra som har bokmässan framför er härliga och inspirerande dagar!
/Emelie Sundström