Igår fick jag lite kvällstid över till att fortsätta skriva på första kapitlet i min andra bok. Jag är ännu i “förstadiet” och har knappt någon aning om hur berättelsen kommer att te sig, hur karaktärerna kommer att utvecklas och så vidare. Men det är faktiskt rätt skönt, att inte ha någon aning.
Jag har nog aldig varit den som vill strukturera mitt skrivande. I varje fall inte mitt skönlitterära skrivande. Det vill jag hålla fritt. Inga tyglar här inte, inga gränser.
Jag har dock märkt att det kan vara lite svårare att ha ett så fritt förhållningssätt när man ska skriva en roman, i jämförelse med novellsamlingen som jag skrev. Att ha en relativ klar historia blir liksom viktigare för att man ska lyckas komma någon vart. Eller i varje fall någon idé. Och det kan man nog säga att jag har. Faktiskt.
Det är roligt, det här med att skriva. Jag vet faktiskt inte vad jag hade gjort utan mitt skrivande. Det ger mig då mycket. Skriver ni något? i så fall, vad har skrivandet betytt för er?