Roza Takiporian heter jag, och jag kommer att gästblogga här under den här månaden. I februari månad blev jag författare, på riktigt(?), det tar lite emot att skriva på riktigt för vad innebär det egentligen? När blir man en riktig författare?
Jag debuterade med min lilla älskling, mitt hjärtegull, min kära novellsamling Om att gråta sig till sömns och annat trams. För det var verkligen det den blev, min lilla älskling. Mina egenkomponerade favoritnoveller som alla har sin plats i mitt hjärta, mina ögonstenar som jag fick släppa ifrån mig. Släppa ut. Lämna. Oskyddade, redo att ta emot allas blickar och tycken och tankar.
Man kan säga att jag blev en författare när min förläggare skickade mig ett mejl om att mitt manus blivit antaget. Eller när jag skrev på avtalet och skickade iväg det på posten. Eller när jag fick hålla i min bok i handen, för allra första gången? Kanske var det till och med tidigare än så, kanske var jag en författare redan när jag skickade in min allra första novell till en novelltävling. När jag stod på en liten scen i en förortsskola och läste upp min vinnarnovell för ganska så många främmande ansikten.
Det är svårt att säga när man blir en författare. Kanske är man en författare redan när man föds. Man författar sitt liv i varje andetag man tar. Jag vet inte riktigt.
Hur som helst, så kommer jag under den här månaden att bjuda på bokrecensioner, smultronställen i form av vackra citat från böcker och så en del om mitt eget skrivande. Häng på, kanske hittar du egna guldkorn bland mina favoriter.