Titel: Var är Alaska?
Författare: John Green
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 221
Första meningen: “Veckan innan jag lämnade mina föräldrar och Florida och resten av mitt småttiga liv för att plugga på ett internat i Alabama, ville mamma prompt ställa till med en avskedsfest för mig.”
Om att bli funnen, räddad och fullständigt fördärvad.
Var är Alaska? är John Greens debut. Jag fick nys om boken via en twitterrad som fullkomligt hyllade den, och utnämnde den som totalt livsförändrande. Googlade lite på boken, upptäckte att twittraren i fråga inte var ensam om att bli frälst av John Greens letande efter Alaska. Så, jag bestämde mig ganska snart för att klicka hem boken. Den landade i min brevlåda för två dagar sen, har strecklästs två nätter i rad.
Du undrar om den var livsförändrande? Att säga att den var det vore nog att ta i, tycker jag. Men frågar du mig om den var bra, svarar jag absolut. Det var en mycket bra bok. Spännande att läsa, rolig, sorglig, intressant och mer därtill.
Boken handlar om Miles som lämnar ett ensamt och småttigt liv bakom sig för att börja om på nytt på ett internat i Alabama. Under berättelsen får vi se Miles växa: han lär känna sin allra första vän Översten; förälskar sig i vilda och ack så vackra Alaska; blir funnen, räddad, fördärvad och så slutligen lagad och hel igen.
Egentligen är historien i sig ganska banal och emellanåt klyschig, men det mästerliga som John Green gör är att bygga in element som lyfter och ger berättelsen ett djup. Boken är exempelvis uppdelad i två delar, tiden före och efter “det”, något som skapar en genomgående spänning samtidigt som det ger perspektiv och kontext. Historien sammanvävs av Miles intresse för människors sista ord, och ironin/tragedin som uppstår i detta. Jag ska inte avslöja för mycket.
Jag skulle säga att det är en bra bok, inte en livsförändrande bok, men en bra och minnesvärd bok med vackra formuleringar och tänkvärda stycken. Ser fram emot att läsa mer av Green.
Mitt betyg: 7,5/10