Nu när det börjar närma sig december och Nobeldagen påminns jag alltid om en händelse som inträffade för några år sedan. Jag jobbade på en liten avdelning som då hette SF Bio:s kundtjänst och vårt kontor låg i samma byggnad som filmstaden Sergel vid Hötorget i Stockholm. Jag var med i festkommittén och hade arrangerat den årliga julfesten. Eftersom vi inte var så många kunde vi ha festen i en lokal i filmstaden med stämningsfull utsikt över Stockholm city. Jag och min kollega hade bakat, jag hade bakat saffranspannkaka och vi satte pricken över I:et genom att dekorerar våra hembakta skapelser med tomtebloss. Och när det blev dags för efterrätt tog vi oss genom de gamla, trånga biografgångarna från köket till festlokalen.
Jag minns ännu min kollega Morgans ansiktsuttryck när vi kom fram. Vi hade ju förväntat oss någon slags uppskattning men Morgan var mycket blek och tittade storögt på våra sprakande tomtebloss medan han väste. ”Det tysta brandlarmet har gått.”
Det var förstås vi och våra tomtebloss som hade utlöst det. Eftersom detta var vid middagstid var alla fjorton biosalonger fulla med biobesökare och alla salonger fick omedelbart utrymmas. Dessutom var det Nobeldagen och Hötorget var fullpackat med limousiner som brandbilarna nu fick trängas med.
Alla biobesökare fick förstås ersättning och visst är det lite roligt att berätta om det här i efterhand.
Men fy som vi skämdes.