Med Hagforsföretaget Krelib utmanade Conny ”Björnligan” dvs. Bibliotekstjänst. Conny levererade nya böcker, fullt utrustade till Sveriges bibliotek. Han ersatte Btjs pansarband med det enklare men helt OK krelibbandet som tillverkades i samarbete med ortens Samhall. Det skulle gå fort.
I kreliblistan som konkurrerade med sambindningslistan fick recensenterna fria händer att skriva som dom ville. Jag bidrog själv med en mängd bokanmälningar. (För en av dem fick jag så mycket beröm av en kollega att jag minns att jag rodnade.)
Folkbiblioteket var och är samlokaliserat med gymnasieskolan intill klarälvens strand. Från bron över älven såg jag ofta bävrar simma målmedvetna. Kanske samma bävrar som fällde Allan Schulmans björkar. Ni har väl läst sonen Alex fina biografiska berättelse ”Skynda att älska”. Familjen Schulman tillbringade somrarna i närheten av Hagfors och Conny och Allan umgicks flitigt.
För att som nyinflyttad bibliotekschef få allt ljus och uppmärksamhet på det med skolan integrerade folkbiblioteket, som också inrymde en bowlinghall, lät Conny fästa en zeppelinare över biblioteket. Han genomförde också en legendarisk flygbombning av kommunen med författaren Hans-Eric Hellberg vid spakarna. En bok för alla singlade i små fallskärmar över älg, gran och enslig stuga.
Conny var en ståtlig och charmig person. Hans fingrar och naglar var nikotingula av Jon Silver. Hans stamning var grav men hindrade honom inte. Stamningen som hörde till honom. Min sambo fick arbete på Krelib, inrymt i ett f.d. hotell mitt i Hagfors, med att katalogisera i huvudsak på heltid eftersom Btj inte levererade katalog/kortsatser till konkurrenten Krelib. (På denna tid fanns knappt datorer!)
Conny och
polisen, göteborgaren Bertil Falck, tog initiativet till Bokmässan i Göteborg. Bibliotek’85. Den pågick i tre dagar och lockade 5 000 besökare. Medieintresset var stort och I B Singer höll ett lovtal till Bibliotekariekåren på en galakväll.
Jag kände inte Conny personligen men min sambo har förmedlat bilden av en idealist och idéspruta, av en person som ville testa och utmana, gå utanför ramarna. Conny hade arbetarklassbakgrund var socialdemokrat och drevs av ett socialt patos.
Varför minns jag och skriver jag detta om Conny Jacobsson nu?
Jo därför att jag inte ser några likheter alls med det som händer i Nacka sept. 2011.
Jag letade efter en bok om Norska motstandsman som jag vet Krelib gav ut. Da snubblade jag pa detta trevliga inlagg om Conny Jacobsson. jag hittade inte boken. Den verkar vara lika forsvunnen som Jacobsson sjalv. Han forvillade sig senare vid sin forsta 24-timmarspermission fran en korrektionsanstalt i Ostergotland,( vi skriver inte fangelse for hand 80- ariga moder vill inte att sadant skall publiseras). Boken verkar lika svar for mig att hitta som Jacobsson for Interpol.
Senast jag sag honom var han i mitten av Sahara, dar kostar ett paket cigaretter ungefar 4 kronor sa hans fingar ar gula som Kin… nej Filippiner. Ta hem karl, Han skall starta fiskmjolsfabrik i mitten av Sahara. 500 ton Sardiner per dygn far satta livet till i nya fabriken. De skulle uppskatta om han plastade bocker i Hagfors istallet.
Om Bibliotek sade han. Nu i Googletider behovs de for att man skall se skogen for alla traden. Bibliotekariernas profession for att target informationen som kunderna verkligen soker ar vardefull. Skandinavisk bibliotekstradition och filosofi har forutsattningar att bli en vardefull exportproduct, som medverkar till utveckling av alla regioner i varlden.
Ja en sådan person skulle behövas på hemmaplan. Han skulle säkert idag ha större möjligheter att verka som biblioteksentreprenör än på nittiotalet. I Nacka kommun skulle jag välkomna honom med eller utan fiskmjöl. Har själv letat efter Connys egen roman “Hetta” men den förefaller omöjlig att få tag i. Misstänker att hans roman bär på ett hemligt budskap endast för förryckta.
Kjell-Arve Ryden
Nu fungerar fiskmjolsfabriken! Storst och miljovanligast i Vastafrika. Jag har fatt pass reser fritt. Sverige borjar anpassa sig till EU reglerna, sa jag riskerar inte fangelse igen om jag kommer hem. Men nu skall jag bara starta fiskodling ocksa. Afrika kommer att behova mer billiga proteiner. Mina vanner Kineserna koper upp all hogkvalite mat, som finns har, sa maten kommer att bli for dyr for oss vanliga invanarnare i Afrika. Det loser vi med att oka produktionen har. Afrika har varlden basta jordbruks mark och faktiskt overskott av vatten. Vi har solssken, vatten , varme och fertil joed. vi skall inte behova svalta!
Vi maste ocksa sluta forsoka ta oss illegalt in till Europa. Afrika ar varldens rikaste kontinent! Vad har egentligen vi i Europa att gora ?
Jag snubblade pa ditt inlagg i vantan pa nagra piroger fran Senegal som skall komma och fiska for foer mig i Mauretaanien.
Bibliotekets och bibliotekariernas speciella kompetens i Googletider ar mycket intressant och maste ses i ett komplext kunskapsperspektiv. Jag har inte alls forandrat min uppfattning i denna fraga, utan snarare fordjupat den. Jag tror mig forsta att vi i Vastvarlden kommer att behova profesionella bibliotekarier som stigfinnare i djungeln.
jag tror mig ocka forsta att skandinavisk traditionell folkbildning ar nagot som vi behover har i Afrika. den kunniga och engagerade bibliotekarien ar en del bildningsprocessen. Sjalvfallet ar det svart att fa gehor for offentliga biblotek i lander dar 50 % av belfolkningen ar analfabeter och dar foraldrarna tar sina intelligentaste barn ur skolan vid 8-9 ars alder for att de skall borja arbeta, pa familjens jordbruk, hos mammorna i koket, i nagon av mammornas lilla butik eller som i min “girlfriend’s” fall i mosterns restaurant.
Jag lever nu mitt liv dagligen i en gigantiskt, men glad och vanlig, sorja a\av sloseri med mansklig kapasitet som skapar fattigdom, onodigt lidande vid sjukdom, fortidg dod och forlorat framtidshopp. Jag vill hitta nyckeln till metoden som kan oppna dessa hundratals millioner analfabeters lust och mojlighet att lara mer och fa battre mojlighet att sjalva forma sin framtid.
Det ar en tragedi som far mig att vilja grata att familjer och ibland hela byar samlar pengar for att sanda sina mest iniativrika flickor och pojkar pa en vadlig resa som kan leda till doden i manniskosmugglaares hander i mmedelhaaavet eller Atlanten (Las Palmas routen), for att komma till Europa som illegal flykting, ta underbetalda, svarta jobb och i manga fall sluta som knarklangare och horor.
Jag vill mala en varldsbild, ett motiv, som kan ge varje afrikansk mamma och pappa motiv att tillata att deras barn lar sig lasa och skriva. I eller efter den processen skulle ett biblioteks och folkbildningssystem, som det vi har i Skandinavien, bli som een gronskande aker for en hungig buffelhjord eller en kall kallas vatten for en torstande.
Conny