Nu har jag:
1. Överlevt en natt på hotell i Göteborg.
2. Varit hemma hos en fyrentusiast på Donsö och suttit i hans bibliotek en halv dag.
3. Ätit fyra wienerbröd under ovan nämnda besök.
4. Åkt elvans spårvagn tillbaka till stan i sällskap av en samling packade amerikaner som sjungit gospels.
Nu sitter jag på mitt hotellrum, som jag tycker förvånansvärt bra om, och skriver ner mina anteckninagr och intryck. Alltid när jag är ute på expeditioner som syftar till att jag ska observera en särksild sak, fastnar jag för saker som inte hör dit. I det här fallet var det meningen att jag skulle besöka Esbjörn Hillbergs (ordförande i Svenska Fyrsällskapet), privata bibliotek med fyrlitteratur – för att förkovra mig om myter kring fyrar och diverse sjöfartshistoria som har att göra med min kommade bok.
Men det jag faller för är något hans fru säger i en bisats, sättet deras golv är målat med heltäckande blå färg på övervåningen, någon liten etsning av fyren Eddystone i “Fyrrummet”….förutom de uppenbara sakerna då.
Jag var ganska nervös innan jag åkte eftersom jag aldrig gjort en regelrätt researchresa förut, men jag fann mig efter en timme och blev sittande vid det stora mörkbruna bordet i Esbjörns och Ullas hemmabibliotek och bläddrade bland de 1400 böckerna om fyrar. Inte bläddrade jag bland alla förståss, men jag hittade några intressanta som “Fyrar i litteraturen” av Britt Dahlström och Per Rydén och “Fyren” av Kristian Petri, som för övrigt också suttit i Esbjörns bibliotek och druckit kaffe och förkovrat sig. Jag är uppenbarligen inte den första författare som fallit som en fura över fyrar (ursäkta ordvitsen, men vi är trots allt i Göteborg). Dessa utsatta ljusbringare har behandlats av alla från Jules Verne till August Strindberg och för att nämna några ljuspunkter
längs vägen, kan jag droppa Virginia Woolfs “Mot Fyren” (utan att ha kommit igenom den fattar jag att det är bra). Den handlar om familjen Ramsay som har ett sommarställe på ön Skye och är på väg till en fyr, men ett helt världskrig kommer emellan innan den planerade utflykten till slut blir av. Jag har en jättefin utgåva av denna bok som jag ämnar läsa så fort jag kommer till Stockholm. Ett citat som jag fastnat för i Mot Fyren är detta: ”Ingenting är bara en enda sak”. Visst är det så i livet? Att ingenting bara är en enda sak. Alla de andra tolkningarna, sidorna och upplevelserna av en sak, är också sanna. Lika sanna.
Vad gäller Esbjörn, så bodde han och hans fru i England i några år och britterna gillar som bekant det excentriska. Esbjörn gick hem i stugorna kan jag säga, (The Cottages) och kom hem med exklusiva fyrböcker, kompasser från sjuttonhundratalet, sextanter, oktanter, sjökort, nakterhus, oljelampor och etsningar. Jag fick se rubbet, och det var mycket inspirerande. Han har ett riktigt litet museum där – och Donsö var en underbar ö. Där skulle jag kunna trivas. Helt tyst OCH en bowlinghall vid hamnen. Vad mer kan man begära?
Vi hörs snart va!