Det blev inte mycket skrivet idag. Trots att regnet öst ner så pass att det inte gick att besöka Burgsviks marknad ens. Det är något som knutit sig alldeles med det här föredraget. Tack ni som uppmuntrat mig, men ibland är det bara omöjligt. Kanske för att jag försöker våga mer, gräva djupare. När jag skrev “Ur vulkanens mun” hade jag ett sådant motstånd i början som knappt går att beskriva. Första skrivdagen med den boken – på Sicilien, min man Bengt var med och vår son Erik, jag minns att jag gick ner till dem, de var på stranden, Bengt läste och Erik fångade krabbor, och jag grät och sa att det vara bara eländigt allting och pinsamt och skitjobbigt och jordens sämsta.
Så är det med det här föredraget. Jag är inne på pinsamheter, tänker att jag måste försöka pilla på sånt som bränns lite men vad jobbigt det är. I morgon rymmer jag in till Visby och kollar lite på premiären av Medeltidsveckan. De ska mura in jungfrun i tornet. Sen natt och SKRIVA! Hela måndagen JOBBA!