Igår blev jag nog så passande intervjuad av Anna Tullberg för P1:s Biblioteket. Eftersom jag för tillfället även bloggar på en sajt med många bibliotekarier passade ju detta bra. Programmet sänds 23 augusti, Hjärtblads första recensionsdag, och blir 20 minuter långt. Anna Tullberg hade tvingats läsa romanen i korrektur och kånkade på ett helt lösbladssystem. Turligt nog älskar hon att läsa, även om lösbladssystemet inte gick att ta med sig i sängen utan krävde god ordning och ett stadigt bord.
  Numera är jag inte nervös inför en radiointervju men jag glömmer aldrig min första, det var 1979 och jag hade debuterat året före. Då var jag så skärrad att den dåförtiden likaledes unga Marja Talgre fick tala terapeutiskt till mig i en timme innan hon kunde slå på den dåförtiden jättestora bandspelaren. Som naturligtvis hade ett band, som hon spolade fram och tillbaka. Och när jag hörde min egen röst blev jag så rädd att hon fick börja prata terapeutiskt igen. På bokmässan i år leder hon storseminariet om historiska kvinnoöden där jag medverkar. Jag kommer inte att vara nervös. Och jag hoppas att hon har glömt. Krånglandet dåförtiden i mitt kök i Majorna, att hon inte kommer ihåg så fånig jag var.