Dalahästen var oskyldig. Nu förmäles hurusom en känd missbrukare uppehållit sig i det stackars kreaturets närhet och därmed på något sätt, kanske genom att andas på honom? fått dalahästen från Dala-Husby fälld för amfetaminmissbruk.
Må ingen skugga mera falla på denna lättskötta och behagliga hästsort.
En häst har en huvudroll i min långnovell eller kortroman eller hur man ska katalogisera berättelsen På en öde ö i havet. Hon heter Stjärna, hon är en arbetskamrat och en sorts stor och stark kärlek, hon sviktar aldrig om så det stora timmerlasset har frusit fast, hon drar och hon sliter, man kan lita på denna häst.
Jag mådde så dåligt när hon dog, när jag skrev hennes död, hur hon trampade ner sig i ett kärr. Värre ändå var hur hennes husbonde trampade ner sig i något som kanske var, kanske bara påminde om – kärlek. Berättelsen ingår i novellsamlingen Isbränna och andra berättelser, nyutgiven hos Andersonpocket. Helst av allt bör den dock avnjutas via öronen i Sven Wollters helt underbara hörboksinläsning. Om man går till den här länken kan man faktiskt få höra inledningen: http://www.ljudboken.se/generated/listen_popup.asp?ListenUrl=../ljudklipp/odeo.mp3&artname=P%C3%A5%20en%20%C3%B6de%20%C3%B6%20i%20havet.