Hej på er, kul att vara här och redan har jag fått några kommentarer.
Alla som är intresserade av deckare borde kolla in Mons Kallentoft. Han har en väldigt egen och speciell ton när han skriver om polisen Malin Fors i Linköping. Jag bjuds in till en stad där jag knappt har varit. Läser om stadens historia, klasstrukturen, damfotbollen, hockeyn och polisernas konflikter med varandra.
Malin Fors är lika intressant som Lisbet Salander men mycket mera trovärdig. Hon dricker för mycket, har ett smärtsamt och sökande förhållande till sin tonårsdotter och tröstar sig med en älskare som är journalist på Östgötakorren. Man skulle kunna set det som typiskt. ” Har läst det förr”. Kanske det. Men Malins smärta är så plågsamt nära att jag får tårar i ögonen. Men hon känner en kvinnlig psykoanalytiker. Kanske lägger sig Malin på divanen en dag….
Jag älskar verkliga spioner. Såg en film i helgen: Cambridge Spies. Om fyra engelska gentlemen som blev spioner åt Sovjet under 30 talet. Gripande och välspelat och med typisk engelsk dialog från överklassens salonger. Om en av dem, Kim Philby, kom det en bok för ett halvår sedan. Titta efter den. Utgiven på det lilla fina förlaget Efron & Dotter.
Igår var mina föräldrar, jag fick en bok. Bibeln. Jag tror inte jag har läst tre rader i den i hela mitt liv. Det kanske är dags nu. Det är som om jag har skjutit Bibeln ifrån mig som en skottkärra i 46 år. Varför då? Ibland kan
valet att INTE läsa en bok säga lika mycket om ens psyke och inre problematik som valet ATT läsa.