ONSDAG
20:38
Det blinkar i blått genom mitt köksfönster. Först trodde jag att det var blåljus från en polisbil nere på gatan, men allt är lugnt och kallt ute; ljuset kommer från en lägenhet i huset mittemot, där de har förfest och fotar varandra med blixt.
20:42
Idag har jag varit på seminarium. Ja, jag går i skolan, andra terminen på litteraturvetenskapen på Stockholms Universitet; även om det har gått bra – ja, med de smala mått som gäller för smal litteratur – för min bok ekonomiskt och jag har fått in en del extra pengar på katapultpriset och för den norska översättningen så är det bara fråga om engångssummor, och ingenting som betalar priset för mat och hyra en längre tid.
20:45
Den norska översättningen ja, den har jag inte nämnt. Här kan man se en liten presentation på Bok-forlagets hemsida : http://www.bok-forlaget.no/skjnnlitteratur/ !
20:50
Att gå direkt från Biskops Arnö till litteraturvetenskapen var en stor omställning, inte bara för att man på en skrivarskola nästan utelsutande sysslar med varandras, helt nyskrivna, och litteraturvetenskapen bara ägnar sig åt de mest självklara klassikerna, utan också för att skolorna representerar helt olika sätt att se på text; på Biskops Arnö är texten ett levande föremål som visserligen behandlas med respekt, men aldrig ses som slutgiltig eller färdig, medan litteraturvetenskapen trippar försiktigt på tårna för författarens avsikter, för texten som historiskt faktum och för de läsningar som är möjliga att underbygga med hårda fakta om den tidsperiod den skrevs i.
Skillnaden i läsart består väl mest i att man på en skrivarskola är intresserad av varje möjligt perspektiv på en text, vad som helst som kan bredda, förändra eller fördjupa förståelsen (framförallt hos författaren, som sällan vet vad det är han eller hon faktiskt har skrivit förrän en läsare gjort sig hörd) för texten, medan litteraturvetenskapen i första hand är intresserad av vilken läsning som är korrekt. Hur de än anstränger sig för att göra ämnet intressant påminner föreläsarna, när de pratar om en bok, mig alltid om min NO-lärare i femman, när han bjöd fram oss alla till katedern för att se på när han dissekerade en död fisk: “Här är tarmarna, här sitter hjärtat och här inne sitter flytblåsan som gör det möjligt för fisken att simma…”
21:00
Jag tror att de alla skulle värja sig om jag sa att de är intresserade av “författarens avsikter” eller en “korrekt, slutgiltig” läsning, men det är just det som är spännande; postmodernismen sitter kvar i dem, men bara på ytan, som ett dåligt samvete man inte förmår beveka och bara ber om ursäkt för i ord.
21:06
Herregud, jag förstår dem verkligen. Det är ju så oändligt mycket lättare att ägna sig åt historiska faktum, författarbiografier och absoluta teorier än att på allvar utsätta sig för vad en text faktiskt är.
Jaja, med det får det vara hur det vill, nu ska jag iväg och träffa John på Indigo, en trevlig liten bar på Götgatsbacken, efter vad jag har hört….