Lyssnade till paret Ahndoril prata om sitt skrivande i förra veckan (Alexandra och Alexander, pseudonymen Lars Kepler som åstadkommit megasuccén Hypnotisören, ja ni vet).
Alexander sade att han kunde ägna ett helt år åt det första kapitlet, åt att hitta rätt ton i det.
Ett år! Han måste ha ett oändligt tålamod.
Det är ju så svårt det där, tonen, att träffa rätt.
Har Alexander Ahndorils roman Regissören i skåpet (ingen bokhylla, ett bokskåp), ska läsa den ikväll, det första kapitlet.
Sitter och tragglar med mitt eget manus. Har tvingat mig själv att sitta med det ett par timmar i går (två och en halv), ett par i dag. Tror jag måste gå ut en sväng, få ett brejk, jag tycker att det går trögt och är svårt, blir osäker på om det är för känslosamt, borde kanske skala av mer. Eller borde kanske bara tänka mindre och skriva mer, än så länge.