Gigga som författare?
Japp. Det är ju dit vi författare är på väg. Och det är ingen enkel väg. Men ursäkta, har jag förvirrat dig? Jo, det var såhär att vi var några stycken som satt och fundera över hur författarna skall överleva när eBoken tar över och vi alla blir (i bästa fall, alltså) piratkopierade och gratisdistribuerade, vilket i förlängningen kan leda till två saker:
1. Förlagen ger bara ut de författare som säljer så mycket att det inte spelar någon roll att de piratkopieras också.
2. Att vi måste hitta nya intäktskällor. Precis som skivartister har tvingats ge sig ut på vägarna och gigga igen, sälja tishor och annat, får författarna ge sig ut på estraderna.
1. Är tråkigt.
2. Vore roligt. Men hur gör man på scenen som författare? Jag hörde härförleden talas om några större förlags försök att torgföra en helkväll – för betalande åskådare – med fyra-fem riktigt tunga och välkända författare. Utfall: Fiasko. Dåligt med besökare och naturligtvis ingen bokförsäljning att tala om.
Faktum är att jag gjorde ett försök i rollen som förläggare häromkvällen. I onsdags deltog fem deckarförfattare från CosyCrime i en Deckarlitterär Afton på Jazzclub Fasching. Arrangemanget kombinerades med release för en bluesplatta och lockade faktiskt något hundratal besökare. Inte fullsmockat, men inte heller så tokigt.
Författarna visade sig till övervägande del vara djäkligt spirituella och underhållande. De fick svara på litet smarta intervjufrågor, berätta litet om sig själva för att därefter läsa en nyskriven novell. Alla hade fått samma uppdrag vilket gav en mycket underhållande bild av hur de skiljer sig åt. “Din huvudperson träffar på dig. Du har just blivit mördad.”
Slutsats ett: alla huvudpersoner när ett intensivt hat och förakt för sina författare.
Slutsats två: det var ganska trevligt att presentera författarna på det här sättet. Och det såldes böcker, väldigt uppenbart böcker som såldes till “nya” fans.
Skulle lika många ha kommit om det enbart rört sig om en Deckarförfattarpresentation? Det spelar egentligen ingen roll. För det här var i alla fall ett första steg på vägen. “Scarves ‘n’ tee-sheuuts, anyone?”
Hur skulle du vilja möta dina favoritförfattare?