En liten flickas första berättelse skriven med darrig handstil finner du i lucka nummer 11

Den allra första uppsatsen
– Använd er fantasi! Låt fantasin flöda! ropar den unga lärarinnan förtjust och gör stora cirkulära rörelser med sina armar.
Rubriken lyder “Om jag vann en miljon”.
Om jag vann en miljon, skriver handlardottern med darrig stil. Jag skulle köpa den vackraste aftonklänningen till mamma. Vår familj skulle köpa en bil och flytta till ett slott. Sedan skulle jag köpa läppstift i alla modefärger, köpa lösögonfransar och mascara av märket Perplex.
Så fortsätter berättelsen med en lång rad skönhetsmedel från tvålar till nagellack. Hon hinner inte så värst långt, då hon hör fröken säga:
– Berättelsen behöver inte vara lång, det är innehållet som är viktigt och nu är fröken i färd med att samla in berättelserna.

Nästa dag, i slutet av den sista lektionen, får de tillbaka berättelserna. Fröken säger sig ha rättat stavningen och ritat en blomma på de berättelser hon tycker är speciellt fina. Spända väntar barnen på att få tillbaka sina skrivhäften. Handlarsonen får tillbaka sin, med ens märker systern att han inte har någon blomma på sin. Lärarinnan går runt och delar ut häfte efter häfte. Handlardottern hinner tro att fröken glömt bort hennes. Till slut stannar fröken framför henne och hon får ta emot ett stort brunt kuvert adresserat till målsman. När hon lite försynt frågar var hennes berättelse är, får hon inget svar av fröken.

Väl hemma räcker hon det bruna kuvertet till sin mor. Hon vänder och vrider på det, ser lite frågande på brodern om även han har med sig ett kuvert, men nej. Hon hämtar en brevkniv från postkontoret och sprättar upp kuvertet, drar ut brevet och tar god tid på sig att läsa igenom det.
Sedan kramar hon om sin dotter och säger att hennes berättelse är den finaste berättelsen hon någonsin läst, att hon bara sju år gammal, har tänkt på hela familjen och inte bara på sig själv är riktigt ädelt.

På kvällen när barnen lagt sig, sätter sig handlarens Anna vid köksbordet och skriver ett långt svarsbrev till lärarinnan och lägger det i sin dotters skolväska.
Nästa dag, direkt efter morgonsamlingen räcker handlardottern fram ett brunt kuvert till fröken, som höjer lite på ögonbrynen. Sprättar upp kuvertet och drar ut brevet.
Vid första anblicken ser det ut som om hon tänker läsa upp brevet inför hela klassen, sedan verkar hon ångra sig, rodnar, bleknar och utbrister hastigt:
– Ursäkta mig, lämnar klassrummet och går ut till lärarbostaden.

Då hon återvänder ser hon alldeles nytvättad ut i ansiktet, såsom man ser ut när man tvättat sitt ansikte med iskallt vatten. Sedan är allt som vanligt igen.

Så här står det i Upplysningens ABC om glädje:

”Glädje är en subtil harmoni. När din kropp, ditt sinne och ditt hjärta fungerar tillsammans i djup samstämmighet, uppstår glädje. Till glädjen har kroppen bidragit med något som sinnet har bidragit med något men det största bidraget kommer från hjärtat.”

Heja skrivarglädje!