Detta inlägg kommer att handla om hundar min brors om min. I lucka nummer 17 hittar du våra hundar. Först en liten bakgrundsbeskrivning. (Säg inte att detta är fel forum för hundar är en jättestor del av mitt liv.)
Sally en svartvit Jack Russellterriertik, 5 år, vikt 8 kg. Min brors beskrivning av Sally: en cirkusartist, ögontjänare, fjäskis, falsk, oberäknelig, uträknande, smilfink, självständig, bråkmakare, gräddbakelse, flygande köttbulle.
Queen en guldbrunsvart schäfertik, 5 år, vikt 38 kg. Min beskrivning av Queen: långsam, klok, lugn, snäll, tålmodig, glupsk, beroende av sin husse, klumpeduns.
Så här gick det till när vi träffades ikväll. Min bror parkerar bilen öppnar bakluckan och ut rusar en jättestor schäfer. Sally (vår Jack Russel tik) sitter vid ytterdörren och sprätter av glädje, svansen går, de känner varandra. Först nosar hundarna på varandra, Sally lägger sig och visar undergivenhet. Queen vänder sig om för att nosa runt lite och då hoppar Sally som inte är mycket större än Queens huvud upp på hennes rygg, rider några sekunder och nu startar en vild jakt på tomten. Detta är ett skådespel som man sällan glömmer.
När dessa två har jagat varandra färdigt, anfaller Sally utan någon som helst förvaring Queen, nafsar henne i läppen och i samma sekund lägger hon sig kvidande på rygg framför henne, för att visa undergivenhet. Varpå Queen försöker undvika henne och tittar bort, vänder ryggen till, lägger sig med ett ljudligt suck att vila i snön, ja ignorerar henne totalt.
Plötsligt har Sally tagit Queens koppel mellan tänderna. Queen fortsätter att glo åt ett annat håll och låtsas inte om Sally. Nu är det dags för en boll, den är så stor att Sally knappt orkar bära iväg den. Queen piggnar till, spetsar öronen, fokuserar blicken. Varpå Sally förvandlas till en ”trekant”, reser ragg och ser morrande tillbaka på Queen. Hela den vita ekorrtandraden kommer fram och det rycker i överläppen, som ville hon vädra tandköttet. Långsamt hasar sig Queen upp, bakdelen först med framdelen fortfarande mot marken. Intar en spaningsposition och då är det dags att gå emellan för jag anar att hon är i färd att ta över bollen och det kan bli slagsmål. Det har hänt några gånger och då hade Queen kunnat döda Sally hur lätt som helst, vilket inte skett ännu. Men för något år sedan knakade det till i Sallys nacke och hon hade ont i flera dagar efter det.
När min bror åker hem plockar jag upp Cecar Millans bok och tänker läsa den på allvar. Nu skall jag bli en tydlig flockledare. Jag trodde att jag hade de egenskaperna från skolan för där har jag inga problem att ta kommandot för olika grupper. Men har insett för länge sedan att det felar någonstans. Och plötsligt tvivlar jag på om jag någonsin kommer att lyckas för det här verkar komplicerat. Så måste jag erkänna att jag har haft den här boken framme ett antal gånger, men så kommer brorsan och släpper ut sin hund och så står vi där och skrattar åt hundarna och pratar om hur de och vi borde bete oss.
Min bror och jag skaffade hundar samtidigt. Hundarna träffades första gången när de var 10 veckor gamla och har väl stått ut med varandra sedan dess och vi träffas ungefär en gång per vecka. Nu tänker ni säkert att hundarna leker, ja, men det hettar till ganska rejält då och då. De är tikar och 5 år gamla nu. Vi vill att de skall springa och leka, men inte att den stora plötsligt skall bita ihjäl den lilla.
Så här står det i alla fall att läsa i boken:
/…/Människan tolkar in ”personlighet” i ett förhållningssätt, en kunskap eller ett beteende som är fullständigt naturligt för hunden. I djurens värld är man antingen dominant eller undergiven. En hundmamma känner sina valpar som ”stark energi”, ”medelenergi” eller ”svag energi”. Alla hennes barn är någon sorts energi. Och de har alla sin egen individuella doft.
…det betyder inte att ett undergivet djur är särskilt fegt eller överdrivet medgörligt. En undergiven flockmedlem är inte överkänslig eller oduglig. Det handlar helt och hållet om att en individ har en följares rätta inställning och attityd samt förmedlar detta till ledaren/…/
Visst lät det vackert jag blev nästan lyrisk? Tänkte läsa den på samma sätt som Upplysningens ABC, men har den försvunnit från min läshörna, fråga inget för då har jag gett bort den i julklapp till min chef, han har 3 hundar och behöver säkert lära sig ytterligare något om hundar och dessutom gillar han när vi ”återanvänder” saker, bra för ekonomin.