Lucka nummer tre i mitt hjärtas adventskalender får rubriken ”En andes glädjeskri”. Jag tänker fortsätta i andlighetens tecken. Händelserna här nedan utspelar sig långt före mobiltelefonernas tid och texten är ett utdrag ur min bok ”En tur med Cadillac”

../”Där sitter de i bänkarna, hela bygden är samlad. Hilma bär en vit huvudduk, som det är brukligt för bondmororna. I ena handen håller hon en näsduk för att kunna snyta sig, hon har ju så lätt till tårar. Uno sitter bredvid henne stor som en oxe. Har tagit av sig sin filthatt, har en skjorta med vit krage. Är ren och nyrakad. Efter pojkarnas nattvard, skall även föräldrarna gå fram till altaret och ta emot herrens välsignelse.
Gudstjänsten fortgår. Prästen pratar om ungdomens lockelser, hur svårt det är att stå emot dem, han gör en lång paus, några hostar lite, en och annan slumrar till och då hörs något som inte hör kyrkan till. Ett “brak” i kyrkan får ju andra dimensioner, för akustiken är så speciell. Det ekar i väggarna… ljudet vill liksom aldrig ta slut. Hilma tittar neråt och blir gråtfärdig. Uno försöker hålla sig för skratt men magen på honom hoppar vilt. De hör folk hosta. Att skratta i herrens hus är otänkbart. Pojkarna står där framme utan att röra en min. Prästen är välförberedd, han fortsätter sitt tal genom att säga:
– Detta läte ni alldeles nyss blev vittne till, var inte en vanlig “prutt” som det så gärna kallas i folkmun. Fis kanske är benämningen om det rör sig om en blygsammare gärning, men kommer den från en konfirmand i denna stund och har den styrkan skulle jag inte vilja använda de folkliga uttrycken. Han höjer rösten och förkunnar så att även Uno duckar något:
–Nej, mina församlingsbor, lätet ni nyss blev vittne till, var en andes glädjeskri, en andes som efter stor möda lyckats frigöra sig från köttets fångenskap.
Prästen låter så allvarlig att ingen kommer sig för att skratta. Någon hostar nervöst och det hörs små viskningar här och var, men det kaoset är av övergående natur. En skicklig präst lyckas i alla lägen att hålla sin församling i styr.”

Tack snälla ni för alla fina mail och kommentarer. Jag fortsätter i morgon och då från ett troligtvis regnigt och disigt Köpenhamn.

Ha det bäst!