Hej hej, det var till att vara efterfrågad! Förlåt att det dröjt. Nu ska jag berätta vad jag har gjort istället för att sitta framför datorn. Det är väldigt lätt för mig att INTE göra det, nämligen. Jag har: till exempel sovit i tält nere på stranden i Sjauster tillsammans med yngsta sonen och en unge till och hunden. Först satte vi upp tältet och sedan grillade vi korv och sedan, när mörkret steg för steg tagit överhanden kröp vi in och ner i sovsäckarna och de låg och berättade Bellmanhistorier för varandra (”Det var en ryss och en tysk och EN Bellman…”), och när de börjat somna in kröp jag upp igen och gick ner och satte mig på min favorithäll och det blåste litegrann, inte så mycket att man frös, men så att vågorna rullade in hela tiden, rätt högt och rätt tätt, och månen sken, mindre och mindre rött och från högre och högre upp, en riktig ljusgata över de där vågorna. Och så var det en stjärna, en starkt lysande och lågt stående rakt framför mig. Och sedan kröp jag in och la mig. Och så har jag stått och tittat på och inte varit till någon större hjälp medan de underbara byggarna Janne, Gunnar, Jonas och Erland börjat restaureringsarbetet med tröskvandringen här på gården. Och vi pratar inget småtjafs eller heminredning nu, vi pratar tio i vintras fällda och på plats barkade granar som legat och torkat under våren och som nu håller på att lyftas upp på kalkstensmurarna, vilka utgör tröskens nedre del. Och så har C och jag börjat tömma det gamla brygghusköket på skit, och det är inte lite som samlats där kan jag säga och en av gästernas tonårskillar har fått hjälpa mig att bära det tyngsta eftersom C har diskbråck (men jag är starkare, kunde jag konstatera) och så har jag varit på yoga i Gammelgarns bygdegård. Och träffat en journalist från Gotlands Tidningar (min egen gamla tidning där jag jobbade av och till mellan 1993 och 2002) inför kvällens läsning ur och samtal om Fru Freud på Almedalsbiblioteket i Visby. Så jag blev tvungen att i all hast tvätta bort kalkbruket och saltvattnet ur håret när han skulle komma, och idag har jag, som ni ser, satt på datorn igen och, så klart, börjat förbereda kvällen. Det ska, som alltid bli spännande att möta läsare utifrån Frun, och att göra det på Gotland för första gången. Spännande och lite läskigt. Det är som med recensioner – man vet aldrig OM det kommer några över huvud taget, och hurdana de i så fall är. Jag återkommer imorgon och berättar hur det gick. Jag må vara en gles bloggare, men jag är en person som i regel håller ord (om jag inte har en väldigt bra anledning att inte göra det). Så vi hörs!