Jag vet vem Lars Kepler är.
Ingen har väl missat den fantastiska historien om författarpseudonymen Lars Kepler och dennes kriminalroman Hypnotisören?
Den är så fantastisk att det inte skulle gå att hitta på den eftersom ingen skulle tro på den. Eller kanske är det så enkelt att det inte är sant. Vad vet jag? Klart är i alla fall att boken finns, den är såld till en massa länder och förskottet är hissnande.
Det har spekulerats vilt om vem det är. Men när en av kvällstidningarna intervjuade Kepler avslöjades att han eller hon är Stockholmare, har barn och tillbringar praktiskt taget varje dag på Rikskriminalen.
Då satte jag kaffet i vrångstrupen.
Om det rör sig om en anställd på Rikskriminalen där jag arbetar så rör bara drygt 500 möjliga och då är de flesta förslag som figurerat diskvalificerade.
Att personen i fråga är bra på allt från vapen till kriminalteknik minskar ytterligare kraftigt antalet.
Och enligt Bonniers ska personen på något sätt vara känd i litteraturkretsar.
Då är det ju glasklart.
Det måste ju vara jag.
Profilen stämmer.
Problemet är möjligen att det dels är fel förlag dels fel agent. Men det kanske är därför jag använt mig av en pseudonym.
Men då måste jag ha förträngt allt.
Jag tänkte faktiskt så under några svindlande sekunder. Tänk om det är jag, fast jag inte vet om det.
Nej så galet är det inte.
Nej… mitt hetaste tips är Bosse Norgren. Polis på Rikskriminalens IT–brottssektion och har gett ut ett par deckare på just Bonniers.
Han stämmer perfekt på profilen.
Tänk om jag har rätt.
Vi ses