Det är mycket som är nytt. Att blogga till exempel. Och att vara en sådan som skriver böcker. Det är inte bara nytt, det är konstigt också. Men det är förstås alltid sådan som är nytt.
Den oändliga processen som aldrig tycktes ta slut, tog slut väldigt fort. Boken kom ut, blev recenserad (många bra och några dåliga). Syntes på varenda bensinmack. Säljer bra.
Men det pågår på något märkligt sätt utan mig. Bredvid mig. Bortsett från det här bloggandet och ett antal intervjuer när boken kom ut så märks ingenting. En liten, liten krusning på ytan och sedan ingenting.
Eller vänta nu … Det stämmer ju inte. Mamma är stolt. Jag har träffat härliga människor som: skriver (Lina och Lars), ger ut böcker (Erik) och inte minst säljer mina manus till hugade spekulanter i främmande länder (Maria).
Jag är inbjuden att tala på bokmässan. Mitt andra manus ska redigeras (Pernilla) och tredje boken ska bli skriven. Av mig själv alltså.
Det här ska nog bli en rolig resa. Spännande och oförutsägbar.
Häng med vetja!
Och till alla språkpoliser. Jag vet att det går lite fort ibland på tangentbordet men det är helt oavsiktligt och inte för att retas. :)