Sitter och tittar ut över ett vindpiskat hav på en ö norr om Marstrand. Solen lyser och egentligen borde jag kanske skriva. Men det är svårt. Med motivationen.
Fick ett tips när jag började skriva för några år sedan som gick ut på att om jag fastnade, inte kom vidare, så skulle jag skriva en mening som bara kom upp i huvudet och sedan stänga av datorn. På så sätt skulle kreativitet triggas av nyfikenhet.
I går satt jag vid tangentborde i mörkret, ensam när familjen somnat.
Jag skrev: “Pia Levin nynnade på en barnvisa utan att hon själv märkte det. När hon märkte det tystnade hon, slöt höger öga och sköt”
Vi får se hur i hela friden det passar in i fortsättningen.
Vi ses.
varg