Fem meter från vattnet i Gäddede. Beläget i fjälltrakterna i norra Jämtland, nära Norge.

På vägen hit besök på Beppe Wolgers museum. Vackert beläget i Öhn utanför Strömsund. Drivs av dottern Camilla (som är den lilla flickan i Dunderklumpen). Absolut värt ett besök. Fina rum med Beppes figurer och arbetsmiljöer. Bilder, musik, film, lyriksamlingarna. Han var ju en så mångsidig konstnär.
Den fantantiska bilderboken ”Ur en kos dagbok”, som inleds här i Ströms Vattudal. Måste läsas!
En biosalong med riktiga biofåtöljer och Dunderklumpen.
Skrivmaskiner med påbörjade papper i. Anteckningsblock bredvid skrivmaskinen, några nedkastade av Beppe själv.
Det ser alltid så vemodigt ut på nåt sätt, med skrivmaskiner som liksom står och väntar som en hund som inte vill inse att husse inte kommer mer.
Och jag tänker på skillnaden mellan skrivmaskinen och ordbehandlare. De senare inte alls så stämningsfyllda, inte levande.
Slutligen: Camillas hemgjorda citronpaj med vispgrädde….Mmm.

Tillbaka i Gäddede och skrivboken:
Ibland kan det vara nog att läsa ett par rader av sin text, för att komma vidare. Texten själv hjälper en loss. Man klänger sig ut, igenom med hjälp av bokstäverna. Kan fortsätta.

Men i vissa skeden av skrivandet har jag svårt för att läsa det jag själv har skrivit. Det känns som om jag fastnar där, i det redan skrivna. Jag vill börja om, börja på nytt, skriva det ännu inte skrivna, inte älta, inte sitta fast.

Tomma vita papper. Orörda snölandskap som breder ut sig framför mig. Jag spänner på mig skidorna, ger mig iväg.

Det är det jag skymtar nu, snöfläckar uppe på fjällen några mil bort.