Roger Moore och jag?!
Regn sol regn sol. Aprilväder alltså. Tänkte klippa gräset men fick ändra planer. Tog fram en bok jag lånade hem från biblan igår: Roger Moores självbiografi som kom ut på svenska i år (översatt av  Elisabeth Olin).
Har bara läst förordet ännu, men den verkar lite kul. En ostadigt-väder-bok.
Roger Moore är ju för alla i min ålder (alltså 48 och inte 39!) någon som “alltid har funnits”; Helgonet när man just hade fått börja titta på deckare på teve, sedan Snobbar som jobbar och ännu senare James Bond.
Nästan omöjligt att tänka sig honom som en privatperson! Stilen påminner också så här långt om en engelsk gentleman. Men nån mörk hemlighet måste han ju ha.