Morgnar är bäst för skrivande. Jag sitter i alla fall helst och arbetar då. Morgon och tidig förmiddag.
Annars har jag inte bestämda arbetstider. När jag är ”i skriv” arbetar jag all min vakna tid, och kanske också i drömmarna. Sitter inte vid datorn hela tiden, men skrivandet är i mina tankar, känslor. Arbetet släpper inte taget. Det är mer ett tillstånd egentligen, än ett arbete.
Jag vill oavbrutet DIT, där/när jag skriver. Däri tror jag skrivandet liknar läsandet. I alla fall det inlevelsefulla eller passionerade läsandet.
Jag skulle inte kunna sitta 8 timmar eller skriva ett bestämt antal tecken per dag. Möjligen om jag skriver av telefonkatalogen.
Men när skrivandet går trögt har nog alla sina egna magiska knep för att hålla ut. Typ: Om jag skriver en sida så får jag spela spel sen. Om jag skriver en sida får jag kaffe. Om jag skriver en sida får jag gå ut i skogen sen.
Det ska jag göra nu!
Apropå skogen, eller snarare det nya hygget: Kråkorna var där tidigt på morgonen och flög fram och tillbaka och sa kra kra.. Jag är nästan säker på att de har bo längst bort mot ängen, i en stor björk som överlevt. Fortfarande två. Har inte sett några ungar.