Är du författare?

Vad gör författarskapet med en människa? Kanske handlar allt skrivande om att beröra andra, att förmedla sina tankar och idéer i ett format som bjuder in till respons. Ur det kommer det mer känslor och tankar. Ur responsen kommer gärna djupa samtal och kanske i bästa fall en viss självkännedom. När skrivandet blir ett hantverk så tar det mer tid, inte mindre, sa en författarkollega till mig häromdagen.
När skrivandet blir normen så får andra aktiviteter också en ny innebörd, det märker jag redan. Det uppstår en konflikt mellan å ena sidan den bild av det effektiva jaget som varit förhärskande under lång tid, kanske i årtionden eller i värsta fall hela livet, och å den andra det nya till synes drömmande författaregot som det emellanåt är mycket lättare att förakta än att älska.
Det gör frågan mycket svår att svara ärligt på.
Är du författare?
En del gör en poäng av att de inte är det, andra omfamnar titeln och lägger den till samlingen av meriter. Ytterligare några söker trygghet i normer och beteckningar. Det är de som ringer författarförbundet och hoppas på ett svar.
Och visst är det skönt om någon annan kan ge besked.
Men det är förstås inte titeln i sig som är det viktiga, det är identifikationen med rollen. Det förutsätter att man vet vad rollen innebär. Inte i allmänhet utan just för dig.
Själv står jag nog i dörren och kikar in. Jag har en VIP-biljett backstage med ett bäst före datum. När biljetten slutar gälla går inte att uttyda. Eventuellt betyder det att jag kan bluffa mig in.
Då kommer nästa fråga. Är det traumatiskt att kliva på och få stämpeln i pannan eller bara kul?
Några vänner blir antagligen kvar utanför.
Dessutom vet alla som har läst Harry Potter att transferens är svårt och kräver träning och stor koncentration. Annars kan man splitta sig och det gör hemskt ont.
Nu åker jag till Jämtland.