Krasch!

Min älsklingsdator vägrar att starta. Vad ska jag göra? Skärmen är helt svart. Jag har tagit ut batteriet och satt i det igen. Jag har gjort både det ena och det andra, men min vän vägrar starta. Många värdefulla filer och bilder, som jag inte sparat ner någon annanstans, finns på hårddisken . Hur puckad får man vara? Varför är jag inte tillsammans med någon datanörd som kan fixa sånt här åt mig? Jag är tillintetgjord och kan inte hitta på något roligt att skriva. Hela min tankeverksamhet har hakat upp sig på samma sätt som datorn.
Jag hade tänkt att skriva om mina 82 brev som jag hittat från 20 och 30-talet skrivna av en kvinnlig släkting som jag är döpt efter. Hon skrev breven till min mormor. De hette båda Karin och kallade sig för Kajsa. I breven kan jag följa deras vänskap, hur den förändras och till slut ebbar ut. Hur den ena kvinnan for ut i världen, lärde sig språk och mannekängade och förtrollade män med sin skönhet, hur min mormor var fast med man och barn. Deras olika världar gjorde att de kom ifrån varandra.
Men nu sitter jag och surar framför en liten minidator istället och försöker hålla ihop fingrarna så att de får plats på tangentbordet.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.