Igår skröt jag om Theodor Kallifatides, att jag är bekant med honom, men idag för jag nog även göra avbön i den frågan. Theo mejlade och sa att han inte kunde hitta mig här på sidan och jag har gått och väntat på det här. Jag är inte längre lockig och blond Theo, jag har kort kopparfärgat hår som jag inte vet hur jag ska kamma och jag känner inte heller igen mig i spegeln. Så nu vet ni som har varit inne i min läshörna att bilden där är en nostalgisk villfarelse från en svunnen tid. Nog om det, en nytagen bild av signeringen på Stadsmissionen kommer imorgon. Först rusade jag upp på förlaget, det stora utan parkeringsplatser på Sveavägen, och en hel låda röda böcker väntade på mig. Signerade några, skrev adresslappar, rusade ut igen, har köpt lägre klackar för att garaget ligger så långt borta. In i bilen, upp på Söder, Stadsmissionen med Maria och så hamnade vi i solen på Swedenborgsgatan, research kallar jag det, i porten bredvid har Underbara Ullis i min nästa bok Anagram sitt pyttelilla kontor som hon dock styr som en tortyrkammare på Guantanamobasen. Vid bordet bredvid satt Wille Crafoord med en svart best som jag försökte övertyga Maria om såg snäll ut, men sedan den försökt äta upp tre hundar gav jag upp. Inte så litterär idag, jag hör det själv, men jag har läst Daniel Boyacioglus dikter och de är fina som snus.