Åhhhhhhhhh äntligen läser jag Bukowski igen. Varför har jag väntat så länge? Stilisternas stilist, sensibel som få. Ingen annan författare har fått mig att skratta högt så många gånger som denna man.
I och med att jag har varit i Japan och i och med att jag var med om lite skumma prylar där, så var jag tvungen att fråga henne. Så när vi hade pratat färdigt om hederskulturen pratade vi om Japan och Tokyo. Staden där min dåvarande trummis blev djupt förälskad i en hora, och där min basist hamnade på en nattklubb där japanska män sprang omkring nakna, samtidigt som dom satte eld på sitt könshår. Själv var jag fullt sysselsatt på ”One eye Jack” klubben som hade anlitat personal, vars jobb bestod i att smickra och peppa gästerna, samtidigt som det gick strippor fram och tillbaka på någon slags catwalk. (Jag blev lurad dit av mitt japanska skivbolag som tycke att jag behövde livas upp. )
Vi åt lycklig ko också. Detta är det finaste kött man kan äta i Japan, och Natsuko berättade att hon har en lägenhet i den stad där dom lyckliga korna bor. Så, undrar ni kanske, varför är korna så förbannat lyckliga?
korna är lyckliga för att dom under sin livstid får massage och öl. Smart va? Jag vet i alla fall ingen som inte skulle bli lycklig av två så delikata saker.
Klart som fan att köttet blir bra.