Helt ärligt så saknar jag social stimulans. Kanske hade en sådan sak varit lättare att handskas med om man bodde på landet. Staden liksom…lovar något annat. Plus att man har minnena här, av hur livet såg ut när alla ens vänner bodde innanför tullarna och ingen av oss hade kärnfamilj. Kanske kan jag anklagas för att inte förmått skapa mig ett nytt och inbjudande alternativ till det som var då. Jag brukar vara för upptagen av nuet för att tänka allt för mycket på sådant här.
Jag är inte riktigt färdigtänkt, jag inser det.
En annan grej med att bo på landet hade varit att jag hade kunnat dra på AC30´n högre. Det hade den gillat. Men då hade man inte haft bandet. Det hade gått bort.
Jag var menad att bo här. Skapa mig det liv jag vill, oavsett vilka vindar som blåser genom staden, som Håkan sjunger.
Vad som drog med Stockholm? Skriva kortrecensioner av Death Metal i Nöjesguiden. Plus en doft eller känsla jag alltid letat efter, och letar efter ännu.
Idag skall jag bläddra i några skivbackar. Det blir grejer det.