• Sandra Sporrenstrand publicerade en uppdatering 2018-01-29 16:38

    Grupp Krilon har utsetts till 2018 års bok i satsningen Stockholm läser. I den nyutkomna pocketen finns bokcirkelfrågor. Om någon är intresserad av att använda dem kommer de här:

    1. Efter ett invecklat första kapitel börjar den egentliga handlingen. Vad har det första kapitlet för syfte? Hur hänger det ihop med det sista?

    2. Berättelsen gör ett tio år långt hopp, från det att gruppen kring Krilon bildas fram till ett av deras möten, då allt tycks gå fel. Vilken uppfattning får vi om hur gruppen fungerat under åren? Om de olika medlemmarna och deras förhållande till varandra? Om Krilon som gruppens ledare och om den splittring som följer?

    3. På några ställen i boken står det att historien om Krilon berättas av en ”författare”, ”berättare”, ”framläggare” eller ”omtolkare”. Vad har det för betydelse för läsningen och tolkningen av boken att Eyvind Johnson uttryckt sig på det sättet?

    4. Bibliska bilder används för att beteckna en god och en ond sida. På vilka andra sätt använder Eyvind Johnson referenser och metaforer?

    5. Men han är dock ingen person i vanlig mening, han är snarare ett försök till gestalt […]. Så beskriver ”författaren” i boken Johannes Krilon. Han kallas också en ”skeptisk entusiast”, han menar att det är viktigt att ”tala utan lögn” och att ”vara en god människa i en ond tid” och hans anseende förändras radikalt under historiens lopp. Ska vi uppfatta honom som en medelålders man i Stockholm 1941 eller som en symbol? Vad symboliserar han i så fall?

    6. Krilon är kritisk till de politiska krafterna ”söderut” och hur Sverige ställer sig till dem. Boken publicerades 1941, då andra världskriget skulle pågå i ytterligare fyra år, och utan att känna till detta talar Eyvind Johnson genom Krilon om hur människor och stater ska bete sig mot varandra när kriget är över. Hur skildras samtidens stämningar? Hur ser vi på åsikterna om kriget och idéerna om en ny världsordning så här långt efteråt?

    7. Stilen varierar i boken, från samhällsdebatt till filosofi och magisk realism, liksom språket. Hur växlar tempot genom berättelsen? Hur ser dialogen ut när olika personer talar? Vad får det för betydelse att stavningen är annorlunda än den vi är vana vid?

    8. Krilon påstår att det är en mänsklig plikt att inte vara neutral. Vad menar han med det? Har han rätt? Innebär en neutral hållning att avsäga sig ett mänskligt ansvar?

    9. Krilon anklagas av sina motståndare för att ha förlegade idéer och att inte hänga med när tiderna förändras. Var Krilons idéer förlegade 1941 och är de det i dag? Vad får det för effekt att anklaga meningsmotståndare för att inte hänga med i sin tid?

    10. Både Krilon och motståndarna Staph och Jekau ägnar sig åt fastighetsaffärer, men med mycket olika metoder. Hur fungerar deras affärer som en metafor i krigsdebatten?

    11. Personerna rör sig i centrala Stockholm och i dess utkanter. Kan vi känna igen oss? Vad gör staden för intryck? Vad står den för?

    12. Gruppen kring Krilon består av män. Vilka roller spelar berättelsens kvinnor och flickor, t.ex. Lydia Redbeck och Henriette Odenarp?