• mimmimarie gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Sommarbokcirkel – Stål av Silvia AvalloneSommarbokcirkel – Stål av Silvia Avallone 2013-06-26 19:06

    Jag lyssnade på Stål som radioföljetong i våras. Det som slog mig som åhörare var att det var svårt att komma in i boken och hålla isär karaktärerna. Från början upplevde jag att de två flickorna Anna och Francesca var väldigt lika varandra även om skillnaderna blev större ju längre boken led, och jag hade svårt att skilja dem åt. Har någon annan upplevt samma sak? Var det medvetet från författaren att vi ska uppfatta dem som stöpta i samma form?

    • I tryckt form tycker jag inte det är svårt att skilja dem åt, eller att de är lika som karaktärer. Kan det ha att göra med att det var en uppläsning, tro? Däremot tycker jag Avallone har ett subtilt och lite glidande sätt i hur hon växlar mellan att vara en utanförstående berättarröst och att gå in i och låta personerna tala/tänka.

    • Eftersom jag visste att jag skulle bokcirkla om boken i radio stål(!)satte :-) jag mig att från början lära mig namnen. Oftast brukar jag hoppa över dem när jag läser och inte ha en aning om vad personerna heter när jag har läst klart. Knäppt. Jag vet! Så jag hade inte så svårt att hålla isär dem, den här gången. Men jag säger som Sara , kanske berodde det på att du lyssnade på boken. Ibland tycker jag att det kan vara svårare….för då kan man inte bläddra fram och tillbaka lika lätt som i pappersboken. Men intressant tanke…om författaren medvetet gjort dem lika…måste läsa om början. Återkommer.

    • Oj vad lustigt. Jag hade inte alls svårt skilja dem åt. Visst är det enklare när man läser att se den berättartekniken att varva mellan huvudpersoner när de är flera.

    • Jag hade lite svårt att skilja dem åt till en början. Jag tänker mig att Avallone vill visa att de lever som i symbios.

    • Bra tanke Henrik! Symbios är ju precis vad det är…fastän Francesca är lite mer beroende av Anna än tvärtom va? Eller hur är det?

    • Jag har inte svårt att skilja dem åt, och symbios är en bra beskrivning. Också att ensam inte är stark.

    • Ja, Francesca har det tuffare hemma, samt att hon, förstås, är kär i Anna. Så hon är definitivt mer beroende av deras vänskap.