• calle gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. 2012-11-27 12:02

    Jag har precis läst inledande kapitlet och tycker det verkar lovande! En skola är en utmärkt plats att börja en “rysare”. Alla måste väl ändå ha några negativa och obehagliga minnen från tonårstiden i skolan att associera till vilket gör det till en utmärkt plats att beskriva ett landskap av både inbillade och reala faror. Jag ser fram mot att läsa vidare!

    • Tänkte också på att skolmiljön är en tacksam plats för en bok av det här slaget. När jag läste boken väcktes en hel del av mina egna “sovande” minnen av gymnasietiden till liv.

      • Ja, jag håller verkligen med om att skolan är en perfekt plats för en sådan här roman. Och kan också precis som ni känna igen mycket, eller iallafall relatera på något sätt.

        Tänker lite på temat skräck. Alla i Cirkeln är tjejer, utom Elias som är den som dör först. Det känns lite annorlunda än hur det brukar vara i skräckgenren (iallafall i filmgenren skräck/rysare :).

        Fick också en massa väckta sovande känslor och minnen som du Ingefära! Särskilt i relation till de olika rollerna huvudpersonerna har! Anna-Karin, om att vilja vara osynlig, Linnea självständig men kanske inte helt självvalt. Hur tyckte du :)?

        • Intressant Anjara! Jag tycker också att skräcktemat är lite annorlunda i Cirkeln än de skräckböcker/filmer som jag har läst/sett. Det är intressant att det finns så många olika ingredienser och teman i boken: skräck, fantasy, spänning, relationer, kärlek med mera.

          Jag tänker på tematiken utanförskap. Att alla karaktärerna har olika slags problem och känner sig utanför på olika sätt. Det förekommer ju bland annat mobbning, ätstörningar, ensamhet, flera karaktärer känner att dom inte passar in, inte är som andra. Anna-Karin som försöker hämnas på sina mobbare och andra personer i omgivningen. Jag tycker att det är intressant att karaktärernas roller är så mångbottnade, att dom växer och förändras. Tänker lite på att det blir en slags integration eller vad man ska kalla det för i och med att tjejerna blir mer eller mindre tvingade att umgås och upptäcker att dom inte är så olika som dom tror.

          • Jag gillar särskilt att det inte omedelbart är självklart vilken karaktär jag som läsare kommer att identifiera mig med – alla karaktärerna har vissa mer eller mindre sympatiska drag. Det är snyggt att det faktiskt blir allas berättelse vi följer, inte bara en. Personligen vill jag minnas att det till slut ändå var Minoo som jag identifierade mig med mest. Hur var det för er?

            • Om jag minns rätt så identifierade jag mig med flertalet av karaktärerna men mest med Anna-Karin och Minoo.

              • Oh vad mycket intressant här! Ja, jag håller med om temat utanförskap Ingefära och detta med förändring. I början fick jag känslan av att huvudpersonerna kände sig som om de fastnat eller höll på att fastna i sina roller, i staden och så som de andra omkring betraktade dem. Det fanns en mening som Minoo tänkte som fastnade och föjde med mig genom boken: “Du är bara den som alla andra tror att du är.” (Hittade den igen, s 43).
                Men man ser ju förändringen öka och pågå i hela boken: i deras drömmar, vad de gör och även i deras magiska förmågor som blir starkare? Och i vad de gör av sina magiska förmågor.

                Håller med om det mångbottnade! Det finns så mycket mer i var person än det omgivningen tror, men man måste våga ta plats och släppa fram sig själv och utvecklas, kanske! Tänker också på det som du skriver om med att tjejerna är mer lika än de tror. Vad tyckte ni om de magiska förmågorna som de fick?

                Tycker också som dig Emelie, att det verkligen blir allas berättelse! Vad tyckte du om att det var så många huvudpersoner? Funkar det? Jag tyckte att det var spännande med så många, vart lite orolig i början att jag skulle blanda ihop dem, men det gjorde jag inte. Läser nog gärna fler böcker med många huvudpersoner i framtiden tror jag :).

                • Efter att ha läst hela måste jag säga att jag gilldae boken skarpt och ser fram mot att läsa fortsättningen. Det ska bli intressant att se vad somm händer med karaktärerna och hur dom utvecklas. Under första bokens gång har de ju tvingats konfontera och ändra både sina självbilder, deras roller( hur andra ser dom, och hur de förväntas vara) Och vilka roller de kan tvingas uppfylla när verkligheten blir hotfull ( Som när Minou hamnar i Rebeckas tidigare sammmanhållande ledarroll)