Ursäkta att jag inte har hört av mig men har varit överhopad av arbete. Såg även att jag missade träffen.
För min del är det helt klart Lou som är huvudkaraktären då det är hon som berättar historien och det är hennes utvecklande resa man får följa. Det är hon som försöker att reda upp de trassliga trådar som nära relationer innebär för henne och genom detta försöker få ordning på sitt liv. Förhållandena inom Lous familj förändrades mycket från vad de hade varit. No blev som en katalysator som fick kulan i rullning då familjen tvingades se utanför sin lilla bubbla där allt stått stilla allt för länge.
Efter att ha läst färdig boken är jag faktiskt aningen besviken över hur lite man egentligen får veta om No, bara fragment som lämnar en till att försöka läsa mycket mellan raderna. Ett mycket träffande citat för detta är en jämförelse med Lille prinsen på sidan 162. Genom detta tomrum kändes inte riktigt berättelsen avslutad när jag läste de sista raderna då ena halvan av det titeln utlovade haltade något.