[Exter]

Det är ganska uppenbart att hon vill väl gentemot samerna. Det är inte för mycket spoiler att säga att det blir mer om rasism mot samer idag i de andra delarna av trilogin. – Jag tycker att det är klart att folk måste få lov att skriva om ämnen som inte berör dem personligen, det blir ju bara löjligt om alla bara får skriva sin egen kategori. Men riktigt så enkelt är det ju inte heller, för samtidigt spelar det ju roll vem som skriver om vad, och särskilt hur. Och det är verkligen mer känsligt vad som skrivs om mer utsatta grupper. Det är värre att skriva felaktigt och spekulativt om samer än om, säg, skåningar. Sen är det ju också detta att uppmärksamhet ofta är positivt. Det är verkligen positivt att samerna har börjat få mer uppmärksamhet på senare tid, och det är bra att icke-samer intresserar sig för frågan. Men, ja, nej, det är inte enkelt alls.

[InaJ]

Ja, det var intressant att läsa vad Cederlund skriver om research och hur hon själv ser på sina böcker. Tydligen har hon haft en grupp med samiska ungdomar som hjälpt henne. Annars kan man ju lätt tänka ett hon använder samekulturen lite på skoj och det känns ju inte bra. Det har ju ändå startat en debatt om samernas situation på senaste tiden och att vi är hemmablinda i Sverige när det gäller rasism emot dem. Det måste väl rimligen vara så att Cederlund vill motverka just det.

Det är sant Erika, det är ju en trilogi, så det dyker säkert upp mer magi som jag ville ha, får väl läsa vidare!

[Erika Hoff Holmgren]

Spännande att få läsa det där blogginlägget av Cederlund! Tycker, trots allt, hon bemöter det rätt bra á la “jag har ju gjort samisk fantasy, men en del har jag hittat på själv”. Det tyder som sagt på att hon har haft EN BRA TANKE, men att – ja, precis som du säger! Förlaget på riktigt har varit taskigt.

Det är samma sak med omslaget, det är så himla slarvigt gjort. Det är inte egentligen fult, men det säger ingenting om boken; om jag inte hade läst på annat håll att det var samiskt inspirerad fantasy hade jag aldrig i livet insett det. Det HAR anknytningar till boken – varg, blodrött norrsken, vinterlandskap – men det ser verkligen bara ut som “standardfantasy bok nr 234”.

Och ja, eller hur! Hur stort är inte Sápmi!

Här uppe står man verkligen inte och jiddrar dörren öppen. Det är det mord på. Påminner mig om när jag läste en amerikansk nytolkning av HC Andersens “Snödrottningen” där isen börjar spricka i Mars i “nordligaste Sverige” – vilket inte alls är vad som händer, vi är snart i slutet av April, och många isvägar är fortfarande öppna.

[Exter]

Sen är det rätt roligt när någon helt förskräckt säger “Borri noaidi är i Sápmi”. Hur jävla stort är inte Sápmi? Det är som att säga att nån otäck typ är i Sverige – ja, tråkigt, men kanske inte så stor risk att man springer på dem i nästa gathörn för det.

[Exter]

Jag tyckte att intrigen i böckerna var bra uppbyggd. I alla fall så ville jag hela tiden veta vad som skulle hända härnäst, och så är det verkligen inte för mig med alla böcker. Sen är ju språket som sagt väldigt torftigt. Jag undrade ibland om boken över huvud taget bearbetats av någon redaktör (och i så fall hur den såg ut innan). Men alla personerna pratar likadant. En sak jag hängde upp mig på var att alla hela tiden säger “Är du OK?” Från ungdomar till gamla tanter och farbröder. Det gäller inte bara dialogen utan även beskrivningarna. När jag hade läst ut den här boken gick jag över till att läsa en av Åsa Larsson och blev helt chockad av skillnaden i språklig nivå.

Jag tror att hon gjort ganska bra research om det samiska även om det finns en del luckor. Jag googlade och hittade någon same som bland annat reagerade på att “sameby” i boken är en by där det bor samer, medan det i själva verket är en ekonomisk förening. Jag hittar inte den artikeln nu, men däremot Cederlunds egen förklaring: http://www.charlottecederlund.se/p/samisk-mytologi.html
En sak som störde mig personligen (som varken är same eller från Norrbotten, men har upplevt ett par kalla vintrar i mitt liv ändå) var att folk jämt och samt står och pratar långa stunder på förstubron innan de släpper in besökare i huset. Vet som sagt inte av egen erfarenhet hur det funkar där uppe men längre söderöver så står man inte med dörren öppen och diskuterar nån längre stund när det är minus 20!

Som helhet tycker jag nog att förlaget har varit lite taskigt mot författaren. Är det verkligen OK att slänga ut en bok med så här lite redaktionell bearbetning bara för att det är “ungdom” och “fantasy”? Jag tycker som sagt ändå att det var mycket i själva berättelsen som var väldigt spännande och en kul idé i grunden, men som du säger Erika så är utförandet inte så imponerande.

[Erika Hoff Holmgren]

Eftersom det är en trilogi kommer det säkert mer magi och magihantering, tror jag! Så där kan du säkert få mer kött på benen.

Tycker det är kul ATT det har skrivits någonting här uppe, att det liksom får lite utrymme i litteraturen. Men tycker det är synd att det är lite, ja. Stereotypt? Finns rätt många beskrivningar á la “hon hade långt svart glänsande hår och mandelformade ögon” – vilket, visst. En del samer ser ut så. Men rätt många samer är faktiskt bara blonda som resten av oss, och “mandelformade ögon” har nästan alla norrbottningar – för att inte säga någonting om hur tröttsamt det är när POC blir beskrivna med mat-termer.

[InaJ]

Nja, jag är väl inte heller så imponerad men det är ju en intressant miljö. Jag bor i en förort långt, långt utanför om Stockholm så jag är inte alls insatt i hur det är i Norrbotten och Lappland. Såg därför fram emot att läsa boken. Men som sagt, den känns lite grovt tillyxad. Jag hade också gärna haft mer magi, när det nu ändå var sådant tema. T.ex. kunde vi fått veta mer om hur Aili lärde sig kontrollera kraften, det hade kunnat bli fina scener att läsa om. Själva intrigen tycker jag ändå är helt okej och en och annan varg och björn är aldrig fel!

[Erika Hoff Holmgren]

Idag är dagen! Jag har bara läst första, och inga spoilers, Exter! Du kan ju prata om dem lite generellt och så.

Jag gillar den verkligen inte! Haha.

Jag bor ju här uppe i norr och hade väldigt svårt för hur exotifierat norrbotten (eller Norrland, som Cederlund gärna skriver) blir. Tycker det är ett tröttsamt grepp – i all litteratur är Norrbotten/Norrland/Lappland “det där mystiska och ociviliserade”.

Tycker ändå det verkar som att hon har gjort sin research på samer, men mycket av det är lite klumpigt och skrivet på näsan. Tycker också texten hade kunnat behöva en omgång i redaktörshänder; ibland känns dialogen helt felplacerad. Folk som är sexton säger “sannerligen” och folk från artonhundratalet uttrycker sig med “exempel”.

Tyckte mest själva grundkonceptet var kul, men jag vet inte. Rätt oimponerad av utförandet.

Vad tycker ni?

[Exter]

Ja gör det! jag diskuterar gärna sen. Tyckte som sagt serien var väldigt läsvärd även om böckerna inte kändes helt färdiga, som om de egentligen hade behövt putsas till av en redaktör innan publicering.

[Erika Hoff Holmgren]

Jag har inte läst den – ÄN.
Jag kommer förmodligen, med största sannolikhet, plocka upp den mycket snart eftersom jag fick nys om just det här samiska baklandskapet. Jag återkommer med åsikter och sånt!

[Exter]

Hej, jag läste rätt nyligen Charlotte Cederlunds trilogi Middagsmörker – Gryningsstjärna – Midnattsljus. Det är fantasy som utspelas i dagens Sápmi med mycket inslag av samisk mytologi. Charlotte Cederlund är tydligen själv från Skåne helt utan samisk bakgrund men har läst in sig på ämnet. Böckerna var riktiga bladvändare. Jag lyssnade på dem som ljudbok och lyssnade mig igenom dem med hög hastighet. Språket är torftigt och alla personer låter ungefär likadant, men intrigen är bra uppbyggd och jag hade svårt att släppa böckerna. Nån annan som har läst dessa? Vad tyckte ni i så fall?

[Författare]

Inlägg