Hej Lina!
Den bok som har fått flest läsare är Musselstranden. Så den kanske du kan testa. Handlar om en liten flicka som försvinner från en ö i havsbandet. Finns i nyutgåva i pocket. Och på biblioteket så klart!

Hej Mymlan! Från början ville jag helt enkelt veta vad Jubileumsutställningen var för något. Jag började läsa om den och blev fascinerad. Jag tyckte att det var så häftigt att något sådant funnits här i Göteborg. Jag tyckte också att det var en perfekt miljö för en roman. När jag senare upptäckte att Einstein höll sin nobelföreläsning p…[Läs mer]

Hej Albin. Nej, några sådana paralleller ser jag egentligen inte. Den framtidstro och optimism som är så påtaglig 1923 kan jag inte hitta i dagens samhälle. Och den typ av reaktionärt och rasistiskt tänkande som Paul Weyland stod för finns nog inte heller idag. (Att Einstein skulle smutsa ner den rena, tyska vetenskapen med judisk vidskepl…[Läs mer]

Min första karaktär var nog åsnan Bella. Jag läste alla nummer av utställningstidningen Dagens Program och varje dag inleddes med “Ridtur på åsnan Bella och de tio gotlandsrussen, samt åktur efter get.” Därefter uppfann jag Otto, hennes skötare, som var en av alla dem som flyttade från landet till stan vid den här tiden och som kunde se allt med…[Läs mer]

Hej! Ger boken Ros. Sen kan jag hålla med om att något utförligare miljöbeskrivningar hade lyft boken. Trots allt så är mitt helhetsintryck positivt. Har inte tidigare läst något av Hermansson, men kommer definitivt att läsa de jag missat plus nya när de kommer.

Jag ger ros. Varför? Därför att jag är förtjust i Hermansons böcker, så enkelt är det. Det finns en sorts enkel-magisk-realism-spänning liknande smak (kryddblandning-bildligt talat) som jag gillar. Och tidstypiska scener. Ja, skulle önskat mer miljöskildring i Den stora utställningen, visst…som Göteborgare som vill läsa mer om Gtb just i denna…[Läs mer]

Röda trådar är själva utställningen. Jag tycker det är kul att läsa om de olika utställningsdelarna och vart de låg. Mannen med åsnan tycker jag ger fin färg åt tidsskildringen. Den stora depressionen, kvinnorollen och den växande antisemitismen är också teman som styr bokens handling.

Volontärjournalisten Ellen (Den Nya Kvinnan) och hennes boende hos faster Ida knyter ihop de flesta trådar (Einstein och antisemitism, samt hithörande intrig och polisarbete, utställningen, olika nedslag i händelserna genom hennes närvaro som reporter, osv). Enorm framtisdtro och Sveriges ( via Gtbs) öppning mot världen med allt positivt kan ha…[Läs mer]

Det är som jag ser det framförallt en idébok. Gillar de få miljöbeskrivningar som finns, men hade faktiskt velat ha mer av det. Marie Hermansson är en av mina favoritförfattare, och något jag uppskattat i hennes tidigare böcker är just hennes sinne för detaljer och miljöbeskrivningar.

Jag skulle velat ha MYCKET mer miljöbeskrivning! Och just här i första delen av boken, första kapitlarna. Linbanan, som var en sensation då, knappt nämns…stämningen i staden magert beskrivet, tyvärr. Likaså själva utställningen (bara kring åsnan och pojken samt en och annan restaurang som får mer uppmärksamhet). Jaaaa…för mig är miljöbeskri…[Läs mer]

Hej! Kul att du är taggad:) Nu har cirkelns första diskussionsfrågor släppts.
Vänliga hälsningar Sofia