• Äntligen fredag igen! Den här omgången frågor blir den här cirkelns sista, men fortsätt gärna diskutera i trådarna nedan. Vad tyckte du var det bästa respektive det sämsta med boken/läsningen? Får den tumme upp eller tumme ner? Har du några favoritcitat eller favoritstycken? Och slutligen, vem skulle du rekommendera den till?

    Ps. En sista påminn…[Läs mer]

    • Jag ger tummen upp. Jag skulle rekommendera den till de som är intresserade av hur vi diskuterar samhällsfrågor och religiösa ytteringar idag.

  • Idag är det fredag igen och här kommer veckans frågor!

    – Hur var det att läsa den här boken? Vilka känslor och tankar fick du och vad tror du att det beror på (handlingen, karaktärerna, språket…)?

    – Hur var det att se föreställningen och på vilket sätt skilde sig den upplevelsen från läsningen av boken?

    – Hur är egentligen språket i boken…[Läs mer]

    • Precis som sagts i tidigare diskussioner så är Stadsteaterns föreställning ljusare än bokens. Själv föredrar jag boken. Mycket av idéstoffet försvann i pjäsen, sen var det inte fel på själva föreställningen, bra skådis och regi.
      Språkligt så skiftar han mellan invecklade vetenskapliga resonemang och metafysiska spekulationer till högstämdhet och…[Läs mer]

  • Äntligen fredag och dags för nästa fråga! Fredag 26 – när muslimska broderskaper kommer till makten sker en rad förändringar. Vilka förändringar, och vad tror ni det får för konsekvenser?

    • Förändringen beskrivs som ganska friktionsfri. Den nya makten behöver inte ta i med så mycket våld, även om det uppstår kravaller (som tystas ner). Kvinnor fråntas de flesta rättigheter. Män som Francois blir vinnare. Den post som muslimska broderskapet kräver av socialisterna är Utbildningsministerns. De som kontrollerar barnen kontrollera…[Läs mer]

    • Självklart så får det stora konsekvenser eftersom det är utbildning man kontrollerar som Ina (ovan) tar upp. Det känns så bedrägligt och sorgligt alltihop. Sorgligt att ingen som inte är National Frontanhängare och rasist säger ifrån.

      • Jag läser det som en skildring av människans likgiltighet inför det som händer andra och instinkten att först och främst skydda sig själv. Men det är ju en oerhört svart och cynisk skildring av mänskligheten. Vi får hoppas att det i den verkliga världen skulle finnas fler som vågade säga ifrån!

        • Jag läser den också som en skildring av människans likgiltighet. Ser man boken som en dystopi så är det också intressant att jämföra den med t.ex. Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse. I Underkastelse så får vi följa en vinnare. Francois blir en vinnare när det nya samhällssystemet väl är satt. Off-Fred i Atwoods roman tillhör förlorar…[Läs mer]

  • Idag fredag 19 januari drar äntligen bokcirkeln om Underkastelse igång! Välkomna hit. Under fyra veckor läser och diskuterar vi Michel Houellebecqs omsusade roman Underkastelse, i samband med Göteborgs Stadsteaters uppsättning som hade premiär 12 januari.

    Vi tänkte inleda samtalet med en fråga om huvudkaraktären François – vem är han? Hur framstå…[Läs mer]

    • François framstår för mig som lättledd, viljelös och allmänt livstrött. Uttråkad och blasé med den bästa tiden bakom sig. Hans tillvaro verkar ha stagnerat helt och han verkar varken ha lusten eller orken att ta sig ur det. Relationen till Myriam känns patetisk, i synnerhet när han romantiserar den i efterhand, efter att hon har flyttat.

      J…[Läs mer]

      • Jag har sett föreställningen men ännu inte läst boken. I föreställningen så upplever jag nog inte att François är direkt lättledd. Däremot så reagerar han med total egoism. Han bryr sig enbart om sin egen position i Det nya Frankrike. Kvinnors rättigheter inskränks totalt, hans judiska flickvän blir tvungen att fly till Israel, på grund av den ny…[Läs mer]

      • Jag tycker att föreställningen förstärker François känslor för Myriam, framför allt genom minspel och kroppsspråk. Man förstår som publik att han känner mer för henne än han själv inser. Det är som om han inte kan förstå varför han hela tiden kommer att tänka på Myriam… Minns inte att jag tänkte så när jag läste boken.
        Över huvud taget tycker…[Läs mer]

        • Har svårt att förstå hur man kan gilla någon i boken. Allihop är direkt motbjudande och Francois är värst. Visst, han minns Myriam och hennes fysik, men han gör ju inget för att hjälpa henne. Istället drar han sig nöjt tillbaka med sina tre fruar.

        • Jag kan hålla med om ovanståendes reflektion att François framstår som något mer sympatisk i stadsteaterns dramatisering. Ändå så kvarstår faktum att han inte hjälper Myriam när hon behöver hans hjälp, helt enkelt alla de judar som bor och lever i Frankrike.

          • Apropå miljöbeskrivningarna: Jag tycker universitetsmiljön är väl beskriven med korridorer, föreläsningssalar och lektorer i bruna kavajer och säckiga byxor.
            Sedan minns jag också särskilt scenen när Francois flyr ut på landet i sin bil och finner landsbygden tom och övergiven, med spår efter våld och kravaller och med människor som gömmer sig…[Läs mer]

            • Instämmer med ovan! Miljöbeskrivningarna är bra. Även av de olika parisiska kvarteren.
              Den scen du beskriver, är det när han åker till en liten oret där byborna tittar på BBC news och där får höra om kravallerna?