Kursiveringarna har jag inte förstått mig på riktigt. Jag undrar om det finns något system och om författaren försöker smyga in något hemligt meddelande :-)

Jan – tack! Både för sidokommentaren och fotot. ”försöka ringa in något som är mycket skört..” Är det kärlekens väsen han skriver om?

Ur Liknelseboken, sid 142:
”Det var så han mindes hur han föll huvudstupa in i denna sinnessjuka historia med den kvinna som han senare kallade Lisbeth. Varefter han övertäckt och reviderat det som hänt. Han instoppade kärleken i en ravelbit för teater.”

”Han” träffade ”Lisbeth” första gången på Fjellstedtska i Uppsala, ett studenthem…[Read more]

Men är det inte den här kärlekshistorien som stämplats in som med ett brännjärn. Den sinnessjuka kärleken, den som inte är logisk, inte går att förklara, och som lever kvar på ett helt annat sätt än den vackra romantiserade frälsningshistorien med den äldre kvinnan. Den som också finns i Nedstörtad ängel fast på annat vis. Är detta motsatsen til…[Read more]

Jag funderar mer och mer på Lisbeth och vet inte om jag blir klokare, men här finns något oläkt eller vad jag ska kalla det, något som inte låter sig fångas in. Plötsligt sser jag kärlekshistorien om kvinnan på det kvistfria furugolvet som en skyddande salva. Han har lovat att inte berätta, men gör det till sist ändå för att den andra kärleken…[Read more]

Hej Jenny! Det var tråkigt att du mest blir snurrig av den här boken! Du svarar faktiskt på en fråga jag ställde här tidigare idag; om att läsa den här boken som en första Enquist-bok!
OM du hade fortsatt läsa hade du märkt att en del teman, tankar och formuleringar återkommer, upprepas – nästan ältas.
Lästips: Kapten Nemos bibliotek. Ell…[Read more]

Jag har också svårt att läsa Liknelseboken. Svårtuggad fastän jag har läst Ett annat liv, som jag tyckte mycket om. Liknelseboken är som du säger fragmentarisk…nästan som några utrivna sidor ur en anteckningsbok… Jag tror att den känns tung för att den avviker från många filmiskt berättade böcker. Jag är fascinerad av den samtidigt som ja…[Read more]

Tack för tipsen! Ska kollas upp!

Feelgoodbibliotekarien, anteckningsbok var en bra beskrivning! Av det lilla jag läste så fanns det detaljer som jag fastnade för ändå. Jag gillar att han använder kursiveringar och utropstecken frekvent. Härligt att du inte ger dig, det är nog som du skriver en bok man lär läsa två gånger. Själv ska jag läsa något annat av PO Enquist innan…[Read more]

Hallelujah, en sån vacker sång! Tack för översättningen, ska kolla upp :-)

Hej Hanna.
Kolla: http://janivarberg.blogspot.se/2013/02/cohens-hallelujah-en-hel-bok-om-en-enda_8.html
och CDn ”Ta min vals Ebba Forsberg sjunger Leonard Cohen” från 2009 (Eboth)

Jag har den CDn och har lyssnat så många gånger och ändå missat detta, det är ju exakt, kvinnan är ju som svaret på vad som menas med att komma igenom, att bli frälst. Hur tolkar ni ”självfrälst” som Enquist skriver?

Välkommen!

Vilken pusselbit håller du upp framför dig just nu? Vilket mönster ser du i den?

Nina; just nu grunnar jag på:
1. ordet ”liknelse”, som för tankarna till bibeln, men där alltid är en berättelse av Jesus, och den skall tolkas; ”som om”. Den berättar något annat! Hos POE då? Tja, en rimlig tolkning av ordet ”liknelse” är att det är en (sann) berättelse – inget påhitt, inte dikt – som befinner sig i en religiöst präglad sfär…[Read more]

Jag känner samma sak vad gäller Eeva-Lisa, och morbrodern som dränkte sig. När jag läser Liknelseboken funderar jag på vad som skrivs i periferin. Det är så lätt att titta på det kvistfria golvet att jag misstänker att det inte är den historia som är mest brännande, att den ligger som skydd över något – men vad? Och vad visar pusselbiten ”självfrälsning”?

Tyvärr så har jag inte haft riktigt tid och ro att gå in i texten på det sätt som du, Jan, gjort. Det här var nog min tredje POE-bok, läser gärna fler.

Jag tycker om glidningarna, mellan något slags verklighet och bilderna POE skapar t ex den döende flocken. Likaså fäster jag mig vid det som inte är där, både det Nina skriver om det som sker i…[Read more]

Minns ni när det skildras i Liknelseboken hur PO läser och pratar om Livläkarens besök och den erotiska scenen — är urspungsscenen till den Kvinnan på det kvistfria furugolvet, eller är det tvärtom så att minnena har färgats av fiktionen. Tycker sig inte PO känna igen den 90-åriga damen som ställer sig upp och vågar prata om lusten i samband med…[Read more]

Läste om styckena igår – precis i början av boken! Som om han vävt in det första mötet i Livläkarens besök… Minnena som spelar spratt? Den äldre modiga kvinnan som reser sig minner hon om den där ungdomsupplevelsen? Märkligt möte, liksom hennes generade reaktion på hans fråga. Får lust (:)) att läsa om Livläkarens besök nu!

Tänker på…[Read more]

Jadu Nina…ingen lätt bok du har valt att bokcirkla om. Jag våndas genom läsningen och får inget sammanhang. Måste försöka gömma mig för familjen och läsa ut resten av boken. Extra svårt att hitta liknelser och fatta kopplingen till tidigare romaner när jag inte läst dem.

Det kan jag förstå. Det känns som hela Liknelseboken är ett tillägg till de tidigare böckerna, ett försök att säga lite mer, men jag sitter ändå med känslan att det viktigaste fortfarande är utelämnat eller bara antyds – men vad är då detta som jag inte får fatt i? Han skriver om att gömma sig bakom historiska romaner och att den här boken började…[Read more]

Sara, Feelgoodbibliotekarien, Nina. Några kommentarer till era kommentarer:

Är det så att man behöver ha en karta, känna till Enquists värld och universum, hans bilder och språk för att kunna följa med i och förstå Liknelseboken, ja få ett sammanhang? Att boken inte står för sig själv, utan är som ”ett tillägg till de tidigare böckerna”? Så bo…[Read more]

Enquist har säkert en klok anledning till omslaget. Jag tycker att det är fint. Tolkar det som en bild av att kvinnokroppen är något vackert. Som en renässansmålning. Är ganska ensam om den åsikten antar jag, men det var min första tanke när jag först såg boken. Jag förstår invändningarna, men tycker att det finns mycket vbilder som är mer nedsätt…[Read more]

Vad lättad jag blir att man kan tolka den så! Det är nog det som är tanken bakom… Ändå tycker jag att den ger signaler om en helt annan typ av kärlekshistoria (mer traditionell) än vad Liknelseboken är. Jag tycker att hon är vacker och jag menar inte att en bild på en naken kvinna i sig är nedsättande, men kunde kvinnan på bilden inte få vara…[Read more]

Har ni inte sett omslaget på Björn Ranelids roman Kvinnan är första könet…?
:-)
Skulle mer än gärna ha velat vara med i denna diskussion, men det är tyvärr lång kö på ”mitt” bibliotek. Har ej råd att köpa boken f n.
Jaga har läst flera böcker av Enquist. Uppskattar bl a Livläkarens besök , Kapten Nemos bibliotek och Lewis resa.
Hälsningar Mohikanen.

Vad olika man tolkar text och bilder! :-) jag tänkte att rumpan tillhör en äldre kurvig kvinna. Ganska rundlagd i jämförelse med dagens ideal. Kanske är det Enquist drömbild av kvinnan…

Jag håller med dig, Feelgoodbib! Känns som en lite motvallsreaktion att tycka omslaget är vackert.. :) Även om kroppen är bar så är den vänd från betraktaren, är en linje.