[Ida Norberg]

Boken var lite tråkig från början tyckte vi. Ganska snart blev det riktigt spännande eftersom man vill ju veta hur det kommer att sluta. Det som är så intressant är hur författaren skickligt broderar historien runt det enkla som en ring. Att det finns övernaturliga inslag gör det ännu mer spännande. Vi känner med de människor som drabbas hårt av förbannelsen och alla de andra som forlorar all handlingskraft och bara står lamslagna inför det okända.
Berättartekniken är lite snirklig och det gällde att hålla koll på alla personer och handlingar i de instoppade historier.
Men för det hela var boken en trevlig läsning.

[Jura78]

Hej igen! Det var ju en del ändringar i berättarstilen. Det var bra observerad … jag hade inte reflekterat över det. När den delen med eldstaden började undrade jag vart det skulle leda och vad den delen gjorde där i boken. jag var lite frustrerad faktiskt. och jag funderade också varför Marit inte blev hemsökt efter att hon visste var ringen var. Generalen skulle ju kunnat drivit henne till att säga.

Jag har också funderat på att resultatet av tärningskasten borde ju inte ha interpreterats som att alla är lika skyldiga utan att alla är lika oskyldiga. Om alla hade kastat ettor då hade man kanske kunnat interpretera det som att alla är lika skyldiga. Men då tänkar jag att om den första personen hade kastat bara ettor hade man kanske inte kastat vidare. Jag tycker iaf att det var orättvisst. … ni ser jag är ganska engagerad i historien. :)

[Ida Norberg]

Vi ses onsdag den 29/8 kl 13 i Digidelcenter på Sundsvalls stadsbibliotek och diskuterar boken – de som vill och kan :)

Ni som är nya i cirkeln och nyfikna på nästa bok – Blå av Maja Lunde – är varmt välkomna att delta också. vi startar upp nästa läsperiod samtidigt.

[Amela Hadziresic]

Intressanta inlägg där Ida och Jura. Jag har inte läst mycket i sommar och måste nu läsa ikapp en hel drös med böcker. Löwensköldska ringen har jag läst för ungefär 20 år sedan och minns inte riktigt hela handlingen men känslan att jag blev glatt överraskad minns jag. Jag hade låga förväntningar och kanske därför minns jag boken som spännande. Få se vad den andra läsningen ger!

[Ida Norberg]

Intressant! :) Jag kände mig något splittrad efter att ha läst ut boken. Kändes som att Lagerlöf ändrade berättarstil några gånger, först som en vanlig historia, sen kom delen om eldstaden som på sätt och vis var rätt intressant ur ett folkhistorie-etnologiskt perspektiv – om eldens betydelse, eller snarare eldhärdens betydelse. Sen dök författaren upp i jag-form och klev in och tog form av en berättare som måste tillfälligt göra som en konstpaus innan hon fortsätter. I och med detta blev det en spretigare historia än vad jag minns att Lagerlöf brukar skriva.

Jag tyckte att historien tog sig mot slutet. När åren gick liksom och ringen inte återfanns. Egentligen tänkte jag att Marit var den som borde ha blivit hemsökt eftersom hon faktiskt hela tiden visste var ringen fanns men inte ville berätta. Så jag håller med om att Lagerlöf ändå får ihop historien till slut.

En annan sak – det fanns en bihistoria om olycklig kärlek mitt i alltihop, om den unga Spaaks förälskelse i Adrian. Och en ganska tydlig uppvisning i sociala klasser; där Spaak tillät sig att drömma något, medan Adrian aldrig ens för en sekund skulle ha tänkt tanken att “bli tillsammans med” en kvinna under hans sociala klass.

Fortsättningen, som är helt fristående vad jag förstår, har jag inte läst. Men jag kan rekommendera den oerhört sorgliga Kejsaren av Portugallien. Och Gösta Berlings saga är också bra.

[Jura78]

Hej! Nu har jag läst ut boken och tyckte att den faktiskt var rätt bra och spännande. Jag håller med att språket var gammaldags och jag förstod inte alla ord, men jag är tror att jag kanske är mer van med detta och att det kanske inte stör mig lika mycket som dig Ida. Min modersmål är inte svenska eller engelska och nuförtiden läser jag nästan bara böcker i de språken och då händer det ju relativt ofta att jag inte förstår några enstaka ord och jag tror jag har vant mig att inte låta mig störa så mycket. Sen var det så att vid ett tillfälle i boken förstod jag inte innehållet i meningen (om det nu var menat si eller så) och det är ju lite frustrerande, men det löser sig oftast ändå när man läser vidare. Att slå upp alla ord som jag inte förstår har jag slutat med länge sen. för mig förstör det läsupplevelse. Jag gör det bara några enstaka gånger.

Hur Lagerlöf knöt ihop de olika delarna tyckte jag mycket om. Hon var skicklig, men jag är ju knappast den första som påpekar detta. :) Jag tror att jag kommer läsa mer av henne. Kanske de två delarna som tillhör trilogin eller om ni kan föreslår era favoriter från Lagerlöf!?

[Ida Norberg]

Jag har nu kommit några kapitel i boken och tycker att språket blir lite som ett hinder. Det är gammaldags och med uttryck som jag inte alltid förstår. Jag fattar sammanhanget o h innehållet men kanske inte exakt varenda ord.
Företeelser ur folktron som helhästen (dödshäst) och gravson (spöksvin) är inget som gemene man idag känner till, jag slog upp det, och det innebär att bokens innehåll kanske inte heller riktigt fungerar i modern tid.

Tycker också lite synd om Bård, var det verkligen så att han ville ta ringen? Fick känslan av att det liksom bara hände, att ringen själv drev honom till det på sätt och vis. Tycker inte att det är särskilt spännande eller intressant.

Funderar mer på Lagerlöfs berättarstil än på innehållet i sig. Hur hon väver in mer och mer detaljer i en till synes enkel historia.

[Ida Norberg]

Vi har gått ut med affischering så jag är lite osäker på om vi kan skifta perioderna. Men vi kan väl fundera på saken under semestrarna och se vad vi kan göra till hösten 😊 Det är ju självklart bra om vi hinner läsa ut boken vi ska läsa 😊
Ja, Lagerlöf lästes i skolan, och jag vet att jag inte tyckte särskilt mycket om henne då, pga språket. Kanske också att det var lite svåra berättelser att förstå för en person i yngre tonåren. Men Gösta berlings saga gillade jag. Själva historien. Som du säger kan det vara så att en del riktigt bra författare “förstörs” av skolans tvångsläsning. Men när en läser böckerna som vuxen kan det plötsligt bli en helt annan läsupplevelse. Vi får se om det blir så med Lagerlöf också…

[Jura78]

Jag har inte läst något från Lagerlöf. Jag förstår att hon är en av Sveriges främsta författare. Jag antar att man kanske kan jämföra henne med t.ex. Thomas Mann i Tyskland!? Jag försökte mig på Mann, men tyckte att det var svårläst och tråkigt. Det hjälpte säkert inte att vi fick (var tvungen) läsa en av hans böcker i skolan. Jag tror att jag har samma förväntningar om Lagerlöf. Ni fick säkert också läsa henne i skolan!? Men jag har Löwensköldska ringen hemma och ska läsa den. Man är ju med i bokklubber för att vidga sina horizonter. Jag har slutat en annan bok som jag inte ville läsa (i en annan bokklubb) och den var inte särskilt bra, men jag är ändå glad att jag läste den för jag fick ett nytt perspektive i något som jag inte visste mycket om.

Angående böckerna till hösten: undrade om man kanske kan byta plats mellan Lundes och Svedjedals bok? Alltså att man först läsa den andra boken. Jag är en långsam läsare och Svedjedals bok är rätt lång och man har ju mer tid från i slutet av augusti tills i mitten av oktober. Eller, vad tror ni?

[Ida Norberg]

Jag har aldrig läst denna. Lagerlöf är ju en av Sveriges främsta författare,men jag har läst bara en bråkdel av hennes alster. Hon är en mästerlig berättare. Löwensköldska ringen är en kort historia vad jag förstår. Magisk realism är en term som använts för att beskriva den. Jag ser fram emot att läsa den för att se vad en svensk författare kan tillföra den genren. Blev även nyfiken på efterföljarna efter beskrivningen i Alex som jag saxade ur i inlägget innan.

Jag rekommenderar Selma Lagerlöf, men kan inget säga om just denna bok :)
Den är ju dock kort. Hennes bok Kejsaren av Portugallien är riktigt bra, och även Gösta Berlings saga – men den är lite tungläst. Jag tänkte att just denna Löwensköldska ringen tar sig an en annan stil, och därför blir lite intressant.

[Jura78]

Hej hej! Jag är faktiskt lite tveksam till att läsa den utan att veta varför. Har någon av är redan läst? Rekommenderar ni den?

[Ida Norberg]

Nu börjar läsperioden av Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen. Boken finns att läsa på olika sätt, t ex ligger den fritt tillgänglig på runeberg.org. Den finns som e-bok, e-ljudbok och i tryckt format att låna från stadsbiblioteket. Du kan diskutera boken hela läsperioden om du vill här på detta forum. Vi träffas också i slutet av augusti.

Löwensköldska ringen är första delen i en trilogi, men vi läser bara första delen i bokcirkeln. Boken kan läsas fristående. Men då sommaren är lång kanske också de andra delarna hinns med av den intresserade :)

Såhär skrivs det om boken i Alex författarlexikon: “Selma Lagerlöfs sista, aldrig helt fullbordade romanserie, är den s.k. Löwensköldska trilogin. Inledningen, “Löwensköldska ringen” (1925), är en spökhistoria, något löst knuten till serien i övrigt. General Löwensköld ägde en dyrbar guldring. Han älskade den och fick med sig den i graven. Men en natt kommer det tjuvar och stjäl den. Generalen får ingen ro förrän ringen återlämnas. I de båda följande delarna, “Charlotte Löwensköld” (1925) och “Anna Svärd” (1928), går Lagerlöf till skarpt angrepp mot trångsynt kristendom. Prästen Karl-Artur Ekenstedt vill tjäna Kristus men älskar inte människorna. Mot honom ställs den glada och stolta Charlotte Löwensköld, en bild av författarens eget ideal.”(ur Alex författarlexikon 180614)
Alex författarlexikon kommer du åt hemifrån med hjälp av ditt lånekortsnr.

Önskar er en trevlig läsning med denna klassiker :)

[Författare]

Inlägg