[Gnesta bibliotek]

Ester Blenda Norström beskrivs som vild, orädd och egensinnig redan som barn. Hur tror du hennes uppväxt i en familj som var välbärgad men ändå ganska okonventionell formade henne som person?

[Anna Stenberg]

Ester Blenda är ju sladdbarn och bor fram till tonåren mestadels ensam på landet med sin mamma som uppenbarligen tycker väldigt mycket om sin dotter och tycks ge henne tämligen stor frihet. Ester Blenda är vild och full av upptåg tidigt och tycks redan ha den oro i kroppen som kommer att göra livet svårt för henne som vuxen. “Det är som om hennes taniga flickkropp kliar inifrån.” “Något skaver uppenbarligen i den unga Ester.” Hennes syskon är ju mer sansade och lever lugnare liv. Systern Agda är liksom pappan uppfinningsrik när det gäller affärer (kaffesurret av ekollon). Vad beror det på att somliga barn är så rastlösa och har svårt att anpassa sig? Det är långt ifrån så att man alltid kan se kopplingen till familjesituationen. Övriga syskon kan, liksom i familjen Nordstöm, vara “alldeles vanliga”. Vore Ester Blenda barn idag, skulle det bli BUP-utredning med följande diagnosticering i st f elaka farbror Håkan.

[Gnesta bibliotek]

Ja, det är intressant att fundera på hur Ester Blenda haft det och uppfattats om hon levt idag. Hur mycket var det den tid hon levde i som fick det att skava i henne och hur mycket handlade det om ett slags inre rastlöshet som var mer av ett personlighetsdrag och som funnits där oavsett samhället runt omkring?

[Ulla Ångnell]

Jag tänker att oavsett de yttre omständigheterna finns Ester Blendas personlighetsdrag där från allra första början. Hon är ett speciellt barn, inte lik sina syskon. Föräldrarna bekymrar sig över henne när skolarbetet håller på att helt haverera och genom deras insatser tar hon sig fram till en studentexamen. Född i en familj med ekonomiskt knappa villkor hade hon förmodligen fått ett långt mycket svårare liv, där busstrecken som barn skulle kunnat leda till vistelse på dåtidens uppfostringsanstalt.
Det stora underliggande dilemma tycks vara att hon inte känner sig hemma i sin egen kropp. Hon ville vara en pojke. Här fanns föga hjälp att få vare sig man var rik eller fattig.

[Anna Stenberg]

Det är ju omöjligt att veta. Visst spelar den tid hon levde i roll. Mycket hade varit lättare för henne om hon varit född under andra halvan av 1900-talet t ex. Som barn hade hon fått klä sig bekvämt i st f i ömtåliga klänningar och rosetter i håret och hon hade haft stora möjligheter att leva ut sin rastlöshet, kanske genom att ägna sig åt någon energikrävande och uppslukande idrott. Ändå verkar det som om hon på landet tilläts ett större mått av frihet än vad många flickor i hennes samhällsklass på den tiden kunde få. Men nog tror jag att den oro som finns hos henne hela hennes liv också är ett personlighetsdrag men att det i en annan livssituation kunde tagit sig andra uttryck.

[Ulla Ångnell]

Berättartekniskt en mycket bra idé av författaren Fatima Bremer att introducera Ester Blenda genom hur hon tar sig an sitt egna uttänkta “pigreportage”. Som läsare blir man verkligen nyfiken på Ester Blenda, hur det kommer sig att en 23-årig ung dam från välbärgade förhållanden intresserar sig för sina jämnåriga systrars usla förhållanden på landsbygden. Bilden av Ester Blenda är att hon är orädd, modig och inte minst är hon sällsynt kunnig i mångahanda sysslor som är av värde på en bondgård vid den tiden. Sedan kan man ju undra om Ester Blenda egentligen tänkt igenom vilka konsekvenser det skulle bli för dem på gården att hon farit med lögner om sig själv och varför hon sökt platsen. För pigan Sigrid och familjen på bondgården leder ju reportaget till skam och vanära.
Intresset och debatten kom igång, men den moraliska frågan är, var det värt det?

[Gnesta bibliotek]

Ja, det kanske inte var så genomtänkt hur konsekvenserna skulle bli. Hon hade inte heller någon riktig plan från början för hur hon skulle avsluta sin plats, utan kom på en lösning när det var dags. Kanske tänkte hon att de som hon kom nära, som pigan Sigrid, ändå skulle förstå varför hon gjorde som hon gjorde. Att det var värt det för det högre ändamålet. Det är en svår fråga som kanske inte riktigt har något svar.

[Anna Stenberg]

Självklart kunde hon inte vara öppen med vem hon verkligen var. Hon skulle ju då för det första aldrig fått platsen och om hon avslöjade det medan hon var där, hade hon omedelbart fått lämna. Men hon hade ju inte tänkt på att gårdsfolket senare skulle kunna få veta hur de blivit lurade, att de skulle komma att läsa det hon skrev om dem och att detta kunde såra dem. Tanken att på det sätt hon gjorde ta reda på hur förhållandena för dem som arbetade på gårdar var ju mycket god, men hon borde nog tänkt igenom bättre hur hon skulle följa upp vistelsen. Det verkar ju vara typiskt för E-B N att impulsivt och energiskt kasta sig ut i något äventyrligt och annorlunda och inte alldeles genomtänkt. Att inleda boken med denna berättelse tycker jag var utmärkt, för läsaren får omedelbart en uppfattning om personen Ester Blenda.

[Gnesta bibliotek]

Kapitlet om hur Ester Blenda Nordström wallraffar som piga beskriver verkligen hur impulsiv hov var. Samtidigt skulle det kunna vara så att hon till viss del var medveten om att det skulle få konsekvenser, men ändå tyckte att det var värt det för ett högre ändamåls skull. Det vill säga att hon offrade förtroendet från en enskild piga för att ge uppmärksamhet åt situationen för alla pigor. Om det valet i så fall var rätt eller fel går såklart att diskutera. Den sortens moraliska dilemman är nog ständigt närvarande för journalister, lika mycket då som idag.

• Det här svaret redigerades för 2 år, 5 månader sedan av Gnesta bibliotek.

[Anna Stenberg]

Misstänker att Ester Blenda inte tänkte särskilt mycket på konsekvenserna av sitt tilltag (det gör hon ju knappast när det gäller kommande resor och äventyr). “Det kändes som en så rolig idé från början. Ett äventyr.” Hennes reaktion på Idas förbittrade brev till henne när sanningen uppdagats, tyder ju på att hon inte räknat med att de boende på Jogersta skulle få kännedom om sanningen. Hur det är med det moraliskt riktiga är ju komplicerat. Det hade ju aldrig varit möjligt att få en ordentlig inblick i arbetsvillkoren för pigorna om Ester Blenda hade kommit dit och uppgett sig vara journalist som ville skildra detta. Så det hon gör är ju att – om än inte helt medvetet – offra Sigrid och familjen för de mångas nytta. Så måste man nog göra ibland om man vill åstadkomma förändringar.

[Sara]

Jag tycker också att det var väldigt smart att börja boken med Ester Blendas wallraffande som piga! Det var fint att få följa med på hela resan – nervositeten på tågresan från Stockholm och sedan på de skrangliga vägarna bredvid den tysta bonden. Och hur hon observerade och försökte passa in. Att det blev fel ibland, men att hon snabbt anpassade sig för att inte sticka ut.

[Sara]

Och hur utlämnande man kan vara i böcker är ett problem än idag…

[Gnesta bibliotek]

I den första delen av boken blir vi introducerade till Ester Blendas person, hennes uppväxt och familj. Men allra först väljer författaren att börja med Ester Blendas wallraffande som piga på gården Tyninge utanför Nyköping. Vilken bild tycker du att detta ger oss av Ester Blenda som person? Hur känner du inför Ester Blendas metod att inte vara öppen med vem hon är för dem på gården?

[Författare]

Inlägg