[Jessica]

Även den upplaga som jag läser är på gammeldags svenska. Jag hade lite farhågor innan jag började att det skulle bli jobbigt att läsa boken. Jag håller med Linnea om att språket kan bli en tröskel som man måste komma över. För mig känns det ändå som att det har gått bra att komma in i boken, mycket tack vare den fängslande handlingen och Selmas målande beskrivningar. Trots att språket och ordvändningarna ibland känns gammeldags så har Selma Lagerlöf samtidigt ett väldigt rikt och beskrivande språk. Det gör det lätt att fastna i berättelsen.

[Sten-Göran Dahlgren]

Min upplaga använder hennes ursprungliga språk. Jag har sett detta språk förut. Undrar om det är svårt att läsa, om man inte är van. Skulle vara kul att veta.

[Linnea]

När jag läser böcker skrivna på äldre svenska, kan språket ibland vara en tröskel som hindrar mig lite från att ta mig in i boken direkt. Det kan bero på att jag inte känner att jag kan relatera så mycket till språket. Men, som i fallet med Gösta Berlings saga, kände jag att (språk)tröskeln är möjlig att komma över. Trots att jag är en 2000-talsmänniska, blev jag inbjuden i 1820-talets Värmland (via 1890-talet). Jag tänker att det beror på att Selma Lagerlöf skrivit med ett så pass tillgängligt språk att det, som jag upplever det i alla fall, håller ännu idag.

• Det här svaret redigerades för 1 år, 11 månader sedan av Linnea.

[Nyköpings stadsbibliotek]

Välkomna till höstens bokcirkel!

Eftersom Gösta Berlings saga utgavs på 1890-talet, är den skriven med ett språk som är annorlunda mot dagens svenska. Språket påverkar läsupplevelsen och första intrycket av boken, så det blir det bokcirkelns första ämne! Här kommer frågorna:

– Var tycker du om språket?
– Hur känns det att läsa en bok på äldre svenska?

• Detta ämne redigerades för 1 år, 11 månader sedan av Nyköpings stadsbibliotek.
• Detta ämne redigerades för 1 år, 11 månader sedan av Nyköpings stadsbibliotek.

[Författare]

Inlägg