Gruppadministratörer
Bokcirkel: Boktokarna
Författare: husse
Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström
Denna bok läste jag första gången när den var nyutkommen. Jag fick den i julklapp av mina föräldrar. Jag har även de följande delarna i min bokhylla. Det har aldrig blivit av att läsa om denna eller de övriga delarna även om jag ibland har tänkt på det. Jag tyckte mycket bra om boken då och jag tycker att den står sig. Det är en skildring av en annan tid och ett annat samhälle. Idag skulle ingen acceptera sådana arbetsvillkor som de som skildras i boken.
Jag tror, att det var nytt att som Fogelström skildra stadslivet på 1800-talet. Vilhelm Moberg och Moa Martinson och många andra hade skildrat livet på landsbygden.
Det är intressant att följa Henning och hans liv. Det handlar både om arbetslivet men även kärlek och familjeliv.
Det jag saknar är en beskrivning av Hennings liv innan han kom till Stockholm. Det antyds någonstans att föräldrarna var döda men jag skulle velat veta litet mera.
Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström
- Detta ämne har 28 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast för 3 år, 7 månader sedan av .
-
Inlägg
-
-
Jag instämmer i era omdömen. Eftersom jag inte har någon kritik mot boken ger jag den en femma. Såvitt jag minns är det första gången jag delar ut det betyget. Min enda invändning är, att det hade behövts en ordlista, eftersom Fopgelström använder en hel del gamla, föråldrade ord och termer. Den kritiken drabbar snarare förlaget än författaren och påverkar därför inte betyget.
-
-
Hejsan! Jaha, snart påbörjar vi en ny bokdiskussion. Betyg på Fogelströms roman?
Jag sätter en bra fyra. Stark närvarokänsla. Förvisso huvudpersoner som i sina karaktärer är sundare än andra i samma/liknande situation…men dylika människor finns ju. Och det är författaren som har bestämt vilka personer han vill ha med.
För min del är jag glad att jag läste om romanen. Hade hunnit glömma det mesta.
Möjligen kan jag beklaga att det finns så många dåliga och våldsamma män med. Å andra sidan sliter ju både hårt arbete och supande på människors mentala hälsa (om det nu är ngn ursäkt). Och fabrikören är i sin tur en oattraktiv tönt (mer el mindre).
Miljöbeskrivningen mkt bra och fin. -
-
Jag funderar på stearintillverkning och palmolja (nämns i romanen). Nu talas ju så mkt om detta och vi konsumenter skuldbeläggs. Nu får vi kolla alla innehållsförteckningar. Stressigt! Men …förr? Forslades/importerades då denna palmolja från exotiska länder?Tillverkas stearin fortfarande så…?
Jo, ska “googla”… Tänkte ni också på palmoljan? -
-
När Olle och Kerstin kom till Stockholm andra gången sa de att Maja satt på fattiggården och hade fött ett barn som dött. Så de kunde inte vakta henne i Dalarna heller.
En person vi inte nämnt är Annika, hon tog sig upp från fattigdom genom att använda sin kvinnlighet, kanske den enda väg som stod till buds för kvinnor från samhällets bottenskikt? Men det känns som att Fogelström vill “straffa” henne för att hon sålt sig, hon skildras som barnlös och olycklig trots rikedomen. En onödig moralkaka som vi kunnat varit utan tycker jag. Visserligen krävdes barnlöshet för att de skulle vilja adoptera August men hon känns ändå som onödigt politiskt korrekt.
-
Redan på sidan 10 (pocketupplaga) står det om den femtonårige Henning och hur han och alla andra söker sig till staden och alla möjligheter som finns i deras drömmar. Men glädjens och livets möjligheter var mkt färre än sorgens och dödens. Blir så tagen… :-(
Och så låg medelåldern var! Bedrövligt… “Fattigläkare”…Man kan ju gråta för mindre. Jag kände f ö inte till att tbc kunde sprida sig till magen.Det finns mkt som vi inte har berört. T ex Maja, den tjugoåriga kvinnan, som visar sig vara lätt efterbliven. Den oerfarne Henning inser väl inte riktigt…förrän Olle berättar. Vilket ansvar de andra “dalännngarna” tagit på sig när de lovat att beskydda Maja. Hur i himmelens namn skulle de kunna bevaka henne dygnet runt? Hur lätt vore det inte att utnyttja henne sexuellt?Nej, inte Henning, men andra …
Det finns vissa uttryck som jag lagt märke till under läsningen. “Logerare”… “stockekare”…Och , sm Husse nämnt, alla namn på prostituerade. -
Ett svårt men riktigt beslut och något som August ville. Starkt av Lotten att kunna sätta sina känslor åt sidan för pojkens bästa.
Det som jag fäst mig vid är den omfattande prostitutionen och att så många bodde ihop utan att vara gifta. Kyrkans makt var väldigt mycket svagare här än på landet vid samma tid, även de fattigaste backstugesittare tvingades gifta sig.
-
-
-
-
-
Jag har försökt forska litet grand om sumprunkarna. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet om försvunna yrken försvann den sista sumprunkaren 1948. https://www.svd.se/stockholms-vidrigaste-yrke-vi-at-grus#sida-2
-
-
Vill minnas att Henning hittade en gammal Aftonbladet på sophögen som han läste till den föll sönder. Och redan innan Tummen och Henning stadgat sig i stugan med sina kvinnor står det att Tummen unnade sig lyxen att köpa Dagens Nyheter varje dag, den kostade fem öre. Henning fick läsa den efteråt men orkade i allmänhet inte. Men några böcker minns jag inte. Tror inte att Lotten var bokläsartypen och Henning orkade väl inte.
Stycket när Henning och Tummen var sumprunkare var fascinerande. Att binda en stor sten i masten och sedan hålla båten i gungning genom att pendla stenen och på så sätt syresätta vattnet i sumparna var något jag aldrig hört talas om. Låter både omständligt och livsfarligt. Men det stod att yrket var på upphällning redan då, hur gjorde man med fisken sedan? Tekniken för luftpumpar var väl inte uppfunnen? Men även om det krävdes tramppumpar vore det bättre än den hängande stenen…
-
Mohikanen: Lottens och Hennings strävan efter renlighet handlade nog också om stolthet. De ville visa, att man kunde vara ren och ha hela kläder även om man var fattig.
Nej, del läste nog inte böcker. Som du säger hade de knappast tid.Den lilla fritid de hade behövde de nog för att ta hand om sig själva, barnen och hemmet. De hade nog inte så mycket ork heller. Men hur var det med tidningar? Det nämns aldrig så vitt jag minns, att de köpte eller läste någon dagstidning. Dagens Nyheter grundades 1864 och den skulle rikta sig till breda folklager. Därför var nog lösnummerpriset ganska lågt.Jag antar att detsamma gällde Aftonbladet. -
-
Husse: naturligtvis, det kan vara så. Jag tyckte bara att det var ngt komiskt att just Hennings och Lottens hem var så rent och fint…av alla hem… :-) Men, som Arne skriver, det blir en motpol till alla socialt bedrövliga hem med alkoholstinna föräldrar(mest fäder?). Och hur det ständiga drickandet uppmuntras och “hör till”. Den som vill vara nykter blir en avvikare som nästan provocerar.
Och jag tvivlar inte på att det fanns personer som våra huvudpersoner. Och, som sagt, det är ju Fogelström som har valt dem. Förmodligen för att de närmar sig hans ideal.
Men oändligt sorgligt (enligt mig) att de aldrig (?) har läst böcker. Har väl inte haft tid. Ännu ett tecken på klassamhälle. Tyvärr, måste använda det uttrycket, Arne.Knappast några fridagar…Vilket liv! Lotten klär August fin…men Annika noterar hur simpla kläderna är…Hon har ett annat perspektiv. Men syns inte lycklig…Föraktar sin man. Det nämns att sillföretagets ägare fått ngn könssjukdom i yngre dagar. Frågan är om han p g a denna blev steril? Eller har de inte “fått till det”, han och hustrun?
För oss här i bokcirkel som älskar böcker…är det närmast obegripligt hur några kan leva utan böcker… Men men, så är det. Tror inte att t ex mina morföräldrar eller farföräldrar gjorde det heller… -
Mohikanen: jag funderade på om Lottens renlighetssträvan hade att göra med risken för sjukdomar. Robert Koch var den första som påvisade bakteriers betydelse för olika sjukdomar, men det var på 1870- och 80-talen och den forskningen hade nog inte Lotten hört talas om. Man kanske ändå förstod, att det kunde finnas ett samband mellan orenlighet och sjukdom. Det är bara en fundering.
-
Arne: jo, Fogelström kan nog ha pratat med äldre personer, som har nminnen från det gamla Stockholm. Han var enligt Wikipedia född 1917, så hans föräldrar och kanske andra äldre släktingar jan ha berättat en del. Han har säkert också forskat i gamla tidningslägg och på Stockhokms stadsarkiv till exempel.I gamla rättegångshandlingar kan man hitta mycket intressant.
Vad gäller prostitutionen tycker jag inte att det är så svårt att förstå att kvinnor kunde bli lockade att prostituera sig. Med tanke på den tidens arbetsförhållanden kunde en prostituerad tjäna mera pengar och ha en behagligare tillvaro än de som arbetade på olika industrier eller med städning och liknande uppgifter. Den stora risken var väl att bli smittad av någon sexuellt överförbar sjukdom. Det rådde besiktningstvång och den som blev sjuk måste väl antingen sluta med verksamheten eller riskera att hamna på “!spinnhuset”.
Det gick nog bra att prostituera sig så länge kvinnan var ung och vacker, men när de blev äldre var det säkert svåårare att hitta kunder. -
Nja Husse, givetvis har Fogelström gjort en omfattande research. Men samtidigt finns det detaljer som knappast står att finna i dokument eller nedskrivna skildringar. Vi ska komma ihåg att skillnaden mellan staden 1860 och låt oss säga 1890 inte var jättestor så jag är ganska säker på att Fogelström talat med personer som “been there, done that”. Även om boken kom ut 1960 så kanske han jobbat med insamling av fakta i decennier.
-
Ja jag tror att Fogelström är lite förälskad i Lotten… Kanske inte så lite heller, den familjen idealiseras väldeliga. Men samtidigt får han en motpol mot övriga och just detta att allt inte behöver vara elände lyfter berättelsen.
Modigt av honom att våga visa på den omfattande prostitutionen, i proletärromaner idealiseras gärna arbetarklassen och de fallna kvinnorna är just fallna, alltså inte typiska eller allmänt förekommande. Och ofta är de lurade av någon elak kapitalist… Men så är det inte i Fogelströms stad, det verkar som att nästan hälften säljer sig mer eller mindre. Samtidigt är det för enkelt att skylla på klassamhället, det finns ju många som INTE säljer sig trots att de har det lika illa ställt eller värre. Man kan faktiskt vända på det och säga att de prostituerade har bättre överlevnadsinstinkt – om de kan hålla kontroll så sexsäljandet och avstå droger. De ser till att skaffa pengar och fördelar som kan säkra överlevnad för barnen. -
Det är givetvis P A Fogelström som har valt sina huvudpersoner. Inte vi.
Likväl måste jag få dra LIIITE på munnen…
Bland alla fattiga, smutsiga hushåll
/hem håller Lotten på renlighet. Båda hon och Henning tvättar fötterna varje kväll. (Jo, jag VET. för att inte smutsa ner lakanet)
August, tre år, hålls naturligtvis ren – till skillnad mot övriga lortungar.
Lotten, hon föder barn…men skriker? Åh nej. “Duktigt”. Det hade jag aldrig klarat av. Jag skrek som en stucken gris vid mina förlossningar. Puuh!
Ja, förlåt. Kände för att le…trots allt…:-) -
-
Tack för bokval och för inledning! :-)
Jag har också läst boken för länge sedan och om sanningen ska fram mindes jag inte så mkt. Mest det tragiska och gripande slutet. :-(
Överraskad och överraskad…men jag slås av de fina miljöskildringarna. Har ju nyligen besökt Stockholm…jag känner en väldig närvaro. Man är liksom MED och det brukar vara ett gott betyg i mina ögon.Jag får liksom lust att plocka fram kartan…
Ngt förvånad, kanske, trots allt, att så många unga flickor prostituerar sig, tillfälligt eller ej. Bara för att få en extra slant. Usch, snacka om klassamhälle! Dessa uselt betalda fabriksarbeten och ständigt låga status som människorna har i fattigdomen.Och vilken trångboddhet. Kan vi egentligen föreställa oss? Jag försöker…
Jag tror också, liksom Husse, att Fogelström gjort åtskillig research. Men det behövs mer för att fängsla kritiska läsare: hans medkänsla och inlevelseförmåga. Utan att det blir patetiskt och “eländesporr” som Arne brukar skriva… -
Henning kommer till Stockholm som 15-åring 1860. Boken gavs ut 1960, exakt hundra år efteråt. Då fanns det knappast några levande vuxna personer, som hade minnen från den tiden. Boken slutar när Henning dör 20 år senare. Det kan ju ha funnits personer, som hade minnen från den senare delen av tidsepoken. Jag tror, att Fogelström har lagt ner ett stort arbete på förskning om den tidens förhållanden, “research” som man ofta skriver och säger idag.
En brist hos boken, som jag tror att man får skylla förlaget för, är att det inte finns någon lista med ordförklaringar. Det finns ganska många ord, som inte anmvänds idag, bland annat många ord för prostituerade. -
Vi läste boken i skolan, det var populärt med proletärlittertur på det röda 70-talet. Då tyckte jag att den var seg och lång men idag uppskattar jag den på ett annat sätt. De detaljerade skildringarna av arbetet och miljön på 1800-talet känns väldigt initierade, det är som om Fogelström var med på den tiden. Men boken skrevs på 1950-talet och då levde fortfarande folk som mindes hur det var. Gillar också att det inte bara är elände trots den tidens misär, det finns plats för glädjeämnen och empati också.
-
Denna bok läste jag första gången när den var nyutkommen. Jag fick den i julklapp av mina föräldrar. Jag har även de följande delarna i min bokhylla. Det har aldrig blivit av att läsa om denna eller de övriga delarna även om jag ibland har tänkt på det. Jag tyckte mycket bra om boken då och jag tycker att den står sig. Det är en skildring av en annan tid och ett annat samhälle. Idag skulle ingen acceptera sådana arbetsvillkor som de som skildras i boken.
Jag tror, att det var nytt att som Fogelström skildra stadslivet på 1800-talet. Vilhelm Moberg och Moa Martinson och många andra hade skildrat livet på landsbygden.
Det är intressant att följa Henning och hans liv. Det handlar både om arbetslivet men även kärlek och familjeliv.
Det jag saknar är en beskrivning av Hennings liv innan han kom till Stockholm. Det antyds någonstans att föräldrarna var döda men jag skulle velat veta litet mera.
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.