Pyrrhussegrar

av Mathilda Malling (1886)

Hör Ingrid Elam läsa novellen hos Litteraturbanken

Mathilda Malling/Stella Kleve Pyrrhussegrar

”Pyrrhussegrar” (finns i antologin Synd 1993, red Birgitta Ney)

Presentation

”Märta Ulfklo har kommit till Montreux för att andas alpluft, dricka druvsaft och bada i solljus — har kommit till Montreux för att dö.” Det är den sorgliga upptakten och förutsättningen för Matidla Mallings, alias pseudonymen Stella Kleves novell ”Pyrrhussegrar”. Märta lider av ärftliga lungproblem. Det som gjorde novellen till hett debattstoff när den publicerades i Göteborgs Kvinnoförenings tidskrift Framåt var de skäl novellen ger till att sjukdomen förvärrats: nedtryckt sexuell lust.

Bakgrund

Debattens vågor gick höga i göteborgspressen den där hösten 1886 när Stella Kleves novell publicerats. Det fick bildas en ny förening för den fortsatta utgivningen av tidskriften, Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb. Den som vill kan, via Göteborgs Universitetsbibliotek, ta del av de olika inläggen som publicerades i Framåt, de finns i digitaliserad form på nätet. Det är en fascinerande upplevelse att se de gulnade sidorna och ta del av den snirkligt formulerade ilskan.

Upprördheten är svår att förstå när man läser novellen idag, men det är lärorikt att försöka. I upptakten möter läsaren den sjuka Märta, slappt hängande över ryggstödet i sin stol, tittande ut över Genevesjön. Hon hostar blod och orkar inte sitta upp utan stöd. Minnena kommer till henne. Det är gånger när hon hållit sina egna känslor i schack, tillbakavisat män som uppvaktat henne och gånger när hon njutit av mäns skönhet hon minns, spelande muskler, en vacker nacke.

Man kan komma att tänka på katolska kyrkans hållning till homosexualitet. Enligt den är det inte syndigt att vara homosexuell, det är när man lever ut sin sexualitet som det blir synd. De som kritiserade Stella Kleves novell var hårdare än så i sina fördömanden. De ville förbjuda den typ av tankar och upplevelser, inte bara i verkligheten utan också i fiktiv form. Eller kanske var det upprörande att Märta ångrar sig, ångrar att det bara är för sjukdomen hon sparat ”sin härliga kropp” när känslorna rusat.

Diskussionsförslag

“En sådan seger till, och jag är förlorad!” lär den makedonske kungen Pyrrhus ha utbrustit efter en dyrköpt seger någon gång så där en 200 år före Kristus och därmed fick vi ett begrepp för de segrar som kostar oss för mycket. Vad tillför titeln Stella Kleves novell?
Ett av de minnen som kommer till den sjuka Märta är mötet med den cyklande herr von Steinholtz. Det som händer mellan dem är subtilt, de beskrivs i novellen som två spelare. Hur ska man beskriva vad som egentligen händer mellan dem?
”Mademoiselle s’énerve elle-même” säger kvinnan som sköter Märta – fröken hetsar upp sig själv – skulle man kunna översätta. Det är en replik som upprepas och som också blir novellens slutord, därmed får formuleringen en särskild betydelse. Hur ska man tolka den?
Stella Kleve gjorde sig ovän med en del av sina samtida kvinnliga författakollegor genom att vända sig mot den då förhärskande indignationslitteraturen. Hon menade inte att det saknades skäl att vara indignerad men hon menade att litteraturen skulle verka med andra medel. Kan man ana den inställningen i hennes egen novell?
För dem som vill läsa mera om och av Mathilda Malling, som Stella Kleve egentligen hette, finns på Litteraturbanken både hennes egen Mina dagböcker. Ungdomsdrömmar och ungdomsbekymmer, från 1926 och Birgitta Neys avhandling Bortom berättelserna. Stella Kleve – Mathilda Malling.