Själv kan jag känna igen mig i den där ambivalenta tiden när man slutar vara barn och håller på att växa in i en annan roll. Som tjej kan det vara svårt att lämna den där friheten bakom sig; att få dra av sig tröjan när man vill (på grund av växande bröst) och allmänt vara fri i sin kropp. Jag ser den alltså inte alls ur nåt queer-perspektiv. Jag tänker t.ex på Dårfinkar & dönickar av Ulf Stark som har liknande tematik eller för den delen Pojkarna av Jessica Schiefauer där också pojkvärlden ”infiltreras” på liknande sätt.