Jag har nu läst ut hela boken. Jag har ju läst en del annat av Marie Hermansson tidigare och tycker om alla hennes böcker. Den här känns lite ljusare än det hon skrivit tidigare. Annorlunda! Den största behållningen är, tycker jag, är just miljöbeskrivningarna. Personerna är inte lika tydligt tecknade, man lär inte riktigt känna dem på djupet, de känns mer som spelbrickor för att knyta ihop berättelsen och mysteriet med Albert Einsteins försvinnande. Men tidsandan och miljön är väl fångad. Och det är fascinerande att läsa om historien bakom många av de byggnader och parker som kom till tack vare jubileumsutställningen 1923. Nu när jag besöker Liseberg eller Botaniska trädgården kommer jag också fundera lite på ”Den stora utställningen” varje gång. Bara det tycker jag gjorde boken läsvärd. Sedan kan vi ju diskutera mer av handlingen och upplösningen på historien när alla har läst klart. Så vi inte spoilar något!