Hej igen! Som den irratinelle (långsamme) man jag är ligger jag lite efter i läsningen och har precis läst om Florence Nightingale… Kul att ngn äntligen berättar hennes historia lite som den var, och inte som den allmänna uppfattningen gör gällande: Florence-gudomliogt kall. Förutom att övertyga englands manliga militära och politiska elit om sanitetens guddom, var hon en av de första som använde just grafisk statitstik (ap-snygg) för att få dessa att förstå. Enl en hörsägen sov hon dessutom i 20 år efter sina gärningar, ett tecken på hur påfrestande det kan vara att gå i bräschen, eller ännu en en modern Törnrosa myt? Ngn som vet?
Som vanligt när jag läser intressanta och skrämmande böcker fastnar jag för det symboliska: John von Neumanns idé (sid 101) om att svärta polarisen för att ge Island, Hawaii-klimat lämnar mig inte. Ett givet tema i ett framtida verk. (Kanske värjer jag mig i min läsning mot mer oroväckande fakta). Nu skall jag läsa vidare, suktande efter ännu mera vatten på min kvarn och mer reella argument att dänga i huvet på allsköns nyliberaler. Efter Katrine Kielos väntar årets julklappsbok: Klitty och Da Vinci kådisen, god fortsättning! /Peter