Agota Kristof – ett liv i exil
Cirkla med Göteborgs stadsbibliotek om Agota Kristofs roman I går
Agota Kristof föddes 1935 i Csikvaud, Köszeg i Ungern. Hennes far var folkskollärare i byn och som barn var Agota alltid full av historier, som hon berättade för den som ville lyssna. Efter den sovjetiska ockupationen 1944 fängslades fadern, och modern tvingades försörja familjen med tillfälliga arbeten. När Agota var 14 år skickades hon till internatskola där hon påtvingades undervisning på de främmande språken: först tyska och därefter ryska. Skolans militäriska disciplin och Agotas tärande hemlängtan fick henne att börja skriva dikter i smyg.
Efter studentexamen gifte hon sig med en historielärare och 21 år gammal lämnade hon Ungern med sin make och deras dotter på fyra månader, efter att ungernrevolten slagits ner av den sovjetiska militären och maken riskerade fängelse för sitt politiska engagemang. De flydde till Schweiz där Agota tog ett jobb på en klockfabrik.
Efter fem år i exil sade Agota upp sig från sitt jobb på klockfabriken och lämnade sin man. Hon började studera franska och när hon så småningom började skriva dramatik och romaner var det på franska hon skrev.
Under perioden 10-31 maj driver Göteborgs stadsbibliotek en onlinebokcirkel om Agota Kristofs “I går” här på bokcirklar.se. Registrera ett konto och var med i diskussionen!
Romandebuten kom 1986 med “Den stora skrivboken”. Den blev en omedelbar kritikersuccé, belönades med flertalet priser och översattes till flera språk. Det är en mörk och provocerande berättelse från andra världskriget om två tvillingpojkar, Lucas och Claus, som lämnas hos sin mormor på landet där de snabbt lär sig att bli känslokalla experter i konsten att överleva. Berättelsen om de båda bröderna fortsatte sedan i “Beviset” (1988) och “Den tredje lögnen” (1991). Claus lyckas ta sig till väst, medan Lucas lever kvar i den östliga diktaturen. Först efter 1989 kan de åter träffas men då förhindrar den långa åtskillnaden en verklig återförening. Sammantaget berättar trilogin om en tragisk familjehistoria, som också kan läsas som en allegori över det delade Europa. Våldsamma händelser, incest, mord och självmord, samt djupa, känslomässiga tabun och bindningar präglar böckerna, som inte minst uppnår sin skakande effekt genom att vara skrivna i en osentimental, knapp och lakonisk stil.
Krig och förödelse, kärlek och ensamhet, längtan och förlust – dessa är teman som ofta återkommer i Agotas böcker. Inte minst i “I går”, som publicerades 1995 och kom i svensk översättning ifjol. Huvudpersonen Sandor Lester är flykting och arbetar i en klockfabrik. Hans liv följer rutin, varje dag upprepar han sin “idiotiska kapplöpning”: kliver på bussen, reser till staden, stämplar in på fabriken. På lördagarna träffar han sin älskarinna Yolande, som han inte är särskilt förtjust i. Den lilla tid han har över ägnar han åt att drömma om ett annat liv, en stor författares liv, och åt att tänka på Line, barndomsvännen som han dyrkar och idoliserar. En morgon kliver hon på bussen till fabriken, nu vuxen kvinna och landsflykting även hon.
Agota Kristof gick ur tiden 2011. 2019 gav bokförlaget Wahlström & Widstrand ut “Den stora skrivboken” och självbiografin “Analfabeten” i nyöversättning. Lyriska recensioner följde och Agotas författarskap fick en ordentlig renässans. I november i fjol kom så också “I går” i nyöversättning.